Inte mycket faktiskt. Har haft migrän i tre dagar så har inte tänkt särskilt mycket. På nånting alls.
Och det är ju ok på sitt sätt. Man måste inte alltid utvecklas, förfinas, vinna, växa. Ibland är det bara en minut åt gången. En maskin tvätt åt gången. Ännu en måltid åt gången. Ännu en plikt.
Det låter mer deprimerat än jag menar. Egentligen tycker jag att även de vanliga dagarna är livet, såklart. Det är snarare 1000 vanliga dagar som avgör vem jag är än tre speciella. Man kan alltid skärpa till sig. Men om man är snäll i tonen mot den man har bredvid sig även när man sovit för lite så är det tecken på äkta storhet. Vanligt är äkta.
Jag tänker på de kungliga som jag gillar att se på bilder av. Dem ser man ju i princip bara bilder av när de är professionellt och extremt dyrbart uppstylade. Men ibland ser man nån vanlig bild på Victoria och då ser hon liksom lika vacker ut, för att vardag också är vackert.
Se, jag hade lärt mig nåt i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar