De sjuke har tusen önskningar, den friske bara en.
Men det är inte riktigt sant. Jag känner att det faktiskt inte är hälsan som är viktigast i mitt liv utan mina relationer. Främst till Mikael men också till resten av familjen.
När någon man älskar har det svårt, eller inte ens svårt utan bara har behov, så är det ett privilegium att kunna göra nåt för dem. Så jag skulle säga att det är vad som är viktigt på riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar