Jag var på middag hos mamma och pappa med syskon och syskonbarn. Det var inte min bästa dag så efteråt fick jag migrän och stark feber. Orkade inte röra mig i soffan.
Jag vet nästan att om jag mår då dåligt och är så utmattad så blir sömnen svår. Det måste finnas energi kvar för att somna och det gjorde det inte. Jag satt i sängen och kollade in allt möjligt intressant på nätet som julpåslakan på fem olika ställen, julgardiner och julkrubbor på tradera, bröllopsklänningar till ett blogginlägg och andra livsviktiga saker.
Lång historia redan lång, men jag somnade kl 08. Hade börjat bli tung i ögonlocken en halvtimme innan.
Det är oerhört stressande att vara vaken kl 08. Jag känner också skam och skuld.
Men jag sa också till mig själv att när jag inte orkar våga försöka somna så är jag snäll mot mig själv som inte provat tio gånger och ligger och gråter i ögonmaskern och sjunger i huvudet i två timmar för att jag tror det ska lugna mig och söva mig när allt det gör är stressa mig.
Så jag gav mig själv i present att slippa försöka orka prova att somna. Jag gjorde det först när jag kände att kroppen var med på tåget, inte bara min vilja så det blev mindre konfrontation och när jag somnade så gick det bra.
Det är komplicerat, när man gör nåt bra och som man är stolt över men som egentligen är dåligt. Jag får se det som olika grader av bra resp dåligt. Jag gjorde det bästa jag kunde av den dagens/kvällens förutsättningar och att jag inte låg och grät för att jag var så dålig på att somna var en bra sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar