Om inte om...

Är det så fel att önska att ens man inte var en sån fin människa som lägger tid på sina uppgifter i kyrkan (tre möten idag, varav han missade ett när han var med mig på ME-mottagningen), Civilförsvaret, försörja oss, handla och sånt, och önska att han bara kunde ta ledigt i två veckor och tapetsera om lägenheten? Bara en liten William Morris? Är det så fel?