Covid, igen, och lite mer och lite annat

I ME-kretsar är Ian Lipkin känd som världens virusjägare nummer ett och som efter en historia med XMRV-virus började intressera sig för ME. Men han är verkligen virusens Indiana Jones och var på plats både vid SARS-utbrottet och annat.

Han var i Kina när covid-19 bröt ut och vet verkligen hur man skyddar sig mot virussmittor, men nu läste jag på bloggen Health Rising, en stor amerikansk ME-blogg som drivs av Cort Johnson, att Ian Lipkin har fått covid. Om han kan få det kan alla. Han har alltså fått det hemma, inte i Kina.

Jag var på VC idag och tog sköldkörtelprover. Ska bli mycket intressant att se vad resultatet blir. Jag börjar på min 9:e åttadagarsrunda imorgon. Jag är uppe i nivåer på medicinen som somliga mår bra på, fast de flesta tar mer. Jag har på dessa 64 dagar mått jättebra tre dar på den första höjningen och en dag på en annan höjning. De dagarna hängde även magen med väldigt tydligt. Men de andra dagarna har jag inte känt mig bättre. Men de fyra dagarna ligger i bakhuvudet. Jag KAN må så! Jag orkade både laga mat och sköta diskmaskinen och nån dag göra ärenden med kometen. Jag skulle säga att det var en fördubbling av min befintliga ork. Jag har tid med läkaren nästa vecka. Jag har inte haft några symptom som tyder på övermedicinering i alla fall. Så jag höjer imorgon igen med en fjärdedels tablett. Jag är på 25 plus 10 mg imorgon, många tar 20+10+10. 

Men det gick verkligen åt skogen med probtagninhen. En sån liten grej och jag kraschade helt och tappade minnet. Det är som att vissa delar av dagen bara är borta. Skit-vc att inte ens höra av sig om hemsjukvård. Jag klarar inte ens att åka och ta prover ju! Har telefontid med min ME-läkare nästa vecka och då får jag se om hon ens kan skriva ett intyg till VC om saken.

Låg och surfade som en blå på restriktionsvaror, tullvärde, klareringsavgifter. Posten har tagit 125:- i avgift för att de påstår att kosttillskott är restriktionsvaror och att de därför behöver göra både en moms- och en tullklarering. Men det tror jag inte att de har gjort. Varuvärdet var nämligen 100:- och de har tagit 12:- i betalt, dvs bara moms på 12%. Om de inte har gjort nån tulldeklaration ska jag inte betala för det. Ska kolla med tullen om magnesium verkligen är en restriktionsvara. Livsmedel är det, och kosttillskott har samma momssats som livsmedel, men såvitt jag vet finns det inga varken mineraler eller vitaminer som är gjorda på kött eller mjölk. Men det handlar om en femtilapp. Får det inte kosta det att slippa tänka mer på saken? Men jag tål inte att de ska få komma undan med att göra fel, om de nu gjort det.

Men på en sån här jobbig dag så hände det flera fina saker.

Min kusin skrev så fint om mig och jag blev så glad. Och att jag fick läsa det idag dessutom.

Mikael och jag pratade härom dagen om att jag har varit duktig och låtit bli att baka. Duktig och duktig, sa jag, jag har inte orkat så jag har inte "låtit bli" egentligen. Om man orkar men låter bli då är man duktig. Men så kom det fram att jag inte bara velat baka i en dag utan flera veckor. Och tror ni inte att han har köpt en mix för chokladkaka. För att hjälpa mig orka baka, när jag längtar efter det. Så gulligt. Men det är han å andra sidan skyldig mig eftersom han väckte mig imorse när han kollade på nåt på telefonen och ljudet väckte mig. Det är delvis därför den här dagen varit så dålig, att jag miste sömn inatt men också var tvungen att gå upp innan jag orkade.

Och så allas jobb, och familjer som är i karantän och inte får gå på begravningen av sina anhöriga. Jag åt en sammanbrottspizza idag och Mikael sa att han var den enda kunden därinne. 

Men å andra sidan såg jag världens vackraste lila tulpaner hos MM. Målade alltså.

När man har såna där dagar gäller det att räkna inte bara de dåliga sakerna utan verkligen de bra också. Såg flera fina videor av barnbarn och syskonbarn.

För att inte tala om Ninnis underbara sång om frid. Jag lyssnar på den varje dag och den berör mig mer och mer. Hon får det att verka så enkelt att sjunga. Ungefär som när vi såg på några gubbar på TV som karvade ut björnar i tjocka trädstammar med motorsåg, och sen såg man två unga nybörjare, och så fattade man vilken talang och erfarenhet det låg bakom det som verkade så lätt. När jag hör Ninni tror jag alltid att jag också sjunger så. Inte på riktigt, jag är ett fog horn i jämförelse, men hon lurar en att det är lätt. Några av mina bästa musikminnen har jag genom henne. Man blir ju bättre själv när man är med såna som är duktigare. Har aldrig åkt skidor så bra heller som när jag var med Ulle och våra familjer i Sälen 1989. Njut av Ninni.