Lojalitet

Visst är det viktigt att vara solidarisk. Men att folk som kan jobba hemma inte ska göra det för att det blir ojämlikt mot dem som inte kan, är ju fullkomligt hjärndött.

Däremot är hamstring av mediciner något vi borde tänka solidariskt om. På nåt apotek hade de infört en regel att man bara får köpa fem paket Alvedon. Vad tror folk??? Att de kommer att bli så sjuka att det kommer att gå åt ett paket varannan dag? De flesta blir bara milt sjuka. Läste om ett nyopererat barn som inte fick tag i barnsmärtlindring. Det var tredje barnet den läkaren visste om som inte kunde få smärtlindring efter operation. Och jag har sett folk söka med ljus och lykta efter viss mjölkersättning för för tidigt födda barn, några med typ mjölkproteinallergi. Nån sa att deras bebis har spytt sen i lördags för att de inte fått tag i en sort hen tål.

Jag vill inte bli utan några av mina viktiga mediciner. Men det är ju skillnad på att ta ut vad man faktiskt använder och att hamstra så att andra blir utan. Särskilt sjuka barn. 

Det sägs ju att vi ska skjuta kurvan framför oss så att inte alla blir sjuka på en gång och vården kollapsar. Det är precis samma sak med mediciner. Om folk som inte ens blivit sjuka än köper abnorma mängder Alvedon så kollapsar läkemedelstillgången. Men om de som blir sjuka köper Alvedon i rimlig mängd så skjuter vi även den kurvan framför oss och då blir det bättre för alla.

Alltså, jag ska inte sticka under stol med att jag är nervös. Dela för Mikaels socker, jag vill verkligen inte att han ska bli sjuk. Dessutom om jag måste laga mat så kraschar jag. Sen har jag ingen lust att bli sjuk själv, när jag redan för det mesta mår som om jag har influensa. Jag vet inte heller om mitt immunförsvar skulle klara utmaningen och jag riskerar att vara sjuk två, tre gånger längre än andra. Så var det förr när jag jämt blev smittad av allt. Sen är jag rädd för att hamna på sjukhus, det vill jag ju inte i normala fall. Bara en sån sak som att lyckas sova är jag nästan säker på inte skulle fungera om jag inte får eget rum och ingen kommer och ska ha rond när jag sover. Sen är jag lite rädd att några gamla som är viktiga för mig stryker med. Så visst är jag orolig. Mikael är på Centralen och informerar om corona. Flera frivilligorganisationer som Civilförsvaret och Lottorna har blivit ombedda av MSB att dela ut information från Folkhälsoinstitutet. Jag hade hellre velat att han skulle vara hemma och inte riskera att bli sjuk. Men han har inte rört någon, inte stått nära någon, de har spritat sig osv, plus att Centralen var i princip öde. Så logiskt sett så är han mer utsatt för smitta en vanlig marsdag, både vinterkräksjuka och influensa. Och risken är större att han dör i en bilolycka. Så man måste hindra sina rädslor från att löpa amok genom att tänka logiskt och ha kunskap. 

Och folk som klagar på karantän, vare sig det är italienare som bara måste få lov att gå ut utan ärende, eller gamla som vägrar stanna inne för att de inte tycker de är gamla, eller som är friska och klagar efter en dag i karantän. Till er säger jag VÄLKOMMEN TILL MIN VÄRLD. Ni är ena tunnisar som får panik efter två dagar inomhus. Really? Har ni inga drömmar? Som att lära er spela gitarr eller skriva en enmansföreställning? Hur svårt kan det vara att läsa en bok, baka bröd, räkna sina toarullar eller bygga fort med dem. Att göra av med energi går också bra om man yogar eller joggar i vardagsrummet. Lyfter tunga saker eller inte så tunga många gämger. Ett hederligt dansparty bränner kalorier och sprutar endorfiner. Jag sjöng I will survive igår när jag tvättade händerna, för att jag hade sett Gloria Gaynor göra det på en video. Det spritte i både benen och själen. Ursäkta mig, men det är fjanterier att tycka att apokalypsen är här för att man ska stanna hemma lite. Om ni är så otrevliga att tillbringa tid med att ni inte står ut med er själva kan ni fundera på hur ni blir charmigare. Ni får ingen medkänsla av mig.

Och ni som köper mycket mer medicin än ni behöver, SKÄMS!!!!! Skaffa för all del vad ni själva behöver men inte vad andra behöver! Det är skillnad på att vara förståndig och aningslöst självisk. Små barn som har ont, hjärtat brister!