Kvällens TV

Kände igen en av fyra personer i Doobidoo. De visade sig vara skådisar allihop, och jag fick dåligt samvete för att jag inte tittade på programmet om camorran istället. Tio över vann camorran. Det kändes som helt rätt val. Han Roberto Saviano har sex beväpnade livvakter dygnet runt, eftersom dödshoten från maffian är så pass allvarliga. Bara en sån sak som att han måste planera allt tre dar i förväg, aldrig får låta bilen stå och ta en promenad hem. Hjälp. Boken Gomorra handlar om den napoletanska maffian, camorran. Den sicilianska är mer känd och egentligen var det Saviano som fick även denna maffia känd. Nån domare är också hotad till livet och när han och Saviano skulle ta en promenad efter maten gick där 12 personer. Vilken apparat!

Programmet var tankeväckande och intressant. Jag kände beundran för människor som Saviano som kämpar för en bättre värld. Han sa att författarnas roll i samhället inte bara är att roa eller ens måla en bild av samhället. Deras uppgift är att förändra samhället. Jag antar att om man känner att man har orden med sig så har man ansvar för att använda dem för att dra folk med sig i kampen för det goda.

Sen såg jag på de sista minuterna av Doobidoo. Det roligaste var när en man i ena laget fick Alexander Rybak och inte kunde komma på hur nån låt gick. Då syntes det att de har aktörtalang för han härmade Rybak med väldigt få gester och medel men såg på pricken ut som han.

Skavlan (se det här) ikväll var ovanligt. Intervjun med Magnus Uggla var bättre än förväntat. De diskuterade att vara sur, arg och bitter. Sen var det nån VM-skidtjej och sen Maud Olofsson. Hon sa att en politiker som sitter på läktaren och säger Jag kommer minsann aldrig att ändra mig, inte är beundransvärd, som man kan tro. Såna som vägrar ändra sig åstadkommer inget. Vi behöver politiker som kompromissar för att få till stånd förändringar i vår komplicerade värld. Det tyckte jag var klokt. Precis som kompromissvilja och -förmåga är viktiga i ett äktenskap är de viktiga i förhållandet stat/land -- folk.

Sen var det rätt surrealistiskt. En konstnär som har blivit dömd till två års fängelse för skattebrott kom dit, med sin son som nån sorts förklä. Sen kom hans bästis dit också, och erbjöd sig att sitta av konstnärens tid i fängelse eftersom fängelset säkert skulle döda konsten i konstnären -- han var nämligen själv före detta kriminell och visste hur en människa påverkas. Det var en mycket ovanlig diskussion och jag är inte alls säker på om konstnären var så där underlig i verkligheten eller om han stod så att säga utanför sig själv och porträtterade sig på ett visst sätt med avsikt.

Jag tror jag tittade på TV efter Skavlan också, men jag har i nuläget ingen som helst minnesbild av vad jag såg.

Har däremot ett tydligt minne av att jag har slitit för att sätta in nio nya annonser på tradera. Snart går mina skor/stövlar ut (och jag nog fått sålt hälften och fått in mer pengar än jag trodde!) och nu satte jag in smycken/bijouterier. Fota, väga, räkna ut porto, skriva beskrivning, sätta in på nätet, komma ihåg att välja rätt på alla val som sätt att betala och om annonsen ska sättas in automatiskt igen om varan inte är såld efter den första perioden. Det är mer jobb än man tror.

Sen har jag bara kläder kvar, och handväskor, och Iittala-saker. Men imorgon ska jag plita ihop ett myndighetsbrev som första och viktigaste grej. Om jag orkar nåt mer ska jag byta lakan. Just det, det var när jag läste Nienies lista över saker hon ska göra under helgen som jag blev helt matt. Jag kan inte komma ihåg längre hur det känns att ha energi.