Det går nåt program på nån kanal där folk renoverar hus för att tjäna en hacka. Det omedelbara har jag lärt mig: Det kostar alltid dubbelt så mycket som de har budgeterat för och tar alltid dubbelt så lång tid.
Men idag tittade jag upp och såg en halv minut där jag lärde mig nåt helt nytt. Det kommer jämt nån proffsig och inspekterar, och nästan alltid följer kommentarer om att ifall något är superinne så blir det snart superute, och att med tanke på vilka andra som bor i området (t ex småbarnsfamiljer) så skulle de inte ha ersatt öppna spisen i vardagsrummet med en jättelik bar. Då svarar de ofta, precis som killen idag, någon variant av: Men jag ville sätta min egen prägel på det.
Är det ett 3,4 miljoner stort kreativt utlopp för din personlighet du ville ha, eller ville du tjäna pengar?
Så lätt det är att upptäcka, när det ges andra, att åsikter kanske inte är negativ kritik som man behöver gå i försvarsställning inför, utan förslag på hur saker kan göras bättre. Är glappet för stort ger man inga förslag på förbättringar utan säger bara tack och hej och himlar sen med ögonen (jag har sett nog många ansökningar till Idol för att inse det).
Kritik är inte lätt att ta, men det skulle bli lättare om man kunde se det utifrån, som på TV.
2 kommentarer:
Ska komma ihåg det när jag vill kritisera dig att jag ska göra det på TV då :)
Du kan ju verkligen konsten att läsa det där finliret mellan raderna, jovisst. Är Småstadsdrottningar mest min stil eller? Queen of VH på min eltrehjuling, vilket reportage om när jag åker och röjer i centrum... Jag känner lukten av stooora pengar!
Skicka en kommentar