Kransar alltså

Vi som inte har gröna fingrar, vi som inte ens kan ta fem blommor och sätta dem tillsammans och det är ändå ut som en femåring har gjort det, ni mobbar faktiskt oss.

Och ni eländiga människor som väger lagom. Har ni inte tänkt hur provocerande det är att du äter nåt när en fet ser på.

Och ni som är snygga, har jobb, är smarta och dugliga och orkar laga middag, kan ni inte misslyckas mer, så som vi andra gör. Det vore så snällt mot oss underpresterare.

Den här kransen, och minst tjugo jag sett de senaste dagarna, är de helt enkelt till för att sänka oss andra? Dela folket k konstnärliga händer och bara händer. Det närmaste konstnärliga jag gjort med mina händer är klappat nån på kinden, målat naglarna och låtit dem flöda över ett tangentbord.det duger mina händer till.

Men vad var den där gamla devisen igen? Skogen skulle vara mycket tyst, om endast de fåglar sjöng, som sjöng bäst.

Jag bidrar gärna med min mediokra kriativitet. Men de dör kransarna provocerar mig lite. Jag tror inte jag skulle kunna göra det lika snyggt om jag så fick 10 000:-. Men inte nog med att jag själv inte kan, jag kan inte ens undervisa om det. Nej, jag är två steg neråt, det första är de som inte kan men kommer att kunna lära sig. Gropen jag är i är för såna som inte kan, vet att de inte kan, har bevisat det för sig själva och alla lärare. Vi kan helt enkelt inte bättre än så. Men jag har kunnat mycket annat i mitt liv. Tack och lov är vi bara värda lika mycket, vi måste inte vara likadana!