En av de roligaste sakerna med mitt utsläpp på grönbete idag var tapeterna på rusta. Jag blev alldeles hög och skulle (igen) behöva ett helt hus för att få plats med alla ljuvliga tapeter. På Rusta! Det hade jag inte trott. Tänk vad som skulle hända om jag råkade se nån uppsättning från Cole & son eller så, det vore nästan hälsovådligt. Borde man inte förse tapetavdelningen med varningstext: Vistelse på tapetavdelningen sker på egen risk. Vi tar inget ansvar för hjärtbesvär som kan uppkomma vid åsynen av våra prisvärda skönheter, ej heller för små eller stora kroppsskada som uppstår när farbror Bengt med pacemaker ska hjälpa till att tapetsera.
Synd att jag har så illa dåligt minne, annars hade jag legat här och tapetserat hela Ellens hus. Men nu minns jag bara en enda tapet, vit med superstora blommor i vitt också, fast glansigt. Jag vill seriöst bygga ett litet hus på gatan in mot ridskolan. Det är ett stycke skog där som jag gärna ville bo i. Och välja tapeter till alla rummen!! Jag får hjärtklappning av spänning! Dåligt, måste lugna mig för att kunna sova.
Och Rusta har inte betalat mig för dessa åsikter utan de är helt mina egna. Men om Rusta läser det här får ni gärna höra av er. Jag är inte ointresserad av ett samarbete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar