Fick en liten tänkvärd bok av Mikael idag. Den hette Ta't lugnt och sjunger långsamhetens lov. Alltså nåt jag verkligen behöver träna på. Ibland gör jag saker långsamt för att jag faktiskt inte orkar fortare, men oftast stänger jag av känna efter-knappen och rör mig hetsigt. Det har jag efter morfar. Han spelade piano alldeles stressigt.
Det stod i boken att man inte ska bygga större hus än man förmår lägga tak på.
Tänker med en gång på Arge snickaren. Så många familjer som harvar och sliter och har åratal kvar av renovering, om de hinner med fyra timmars byggjobb i veckan. Jag blir bestört och förvånad. Dels tror kanske folk att det går fort att renovera, men det är synd att lägga småbarnsåren på att snickra. Alla orkar inte tapetsera på nätterna och jobba på dagarna. Visst har jag minnen av utbyggnad, pålning, tapeter, nya badrum. Pappa och jag la mitt golv tillsammans i mitt sista flickrum hemma när jag var 18. Jag kan tapetsera.
Tänker också på vad mamma lärde mig: Packa aldrig mer än du kan bära.
Ja, alla dessa klokheter kan ju också ses bildligt talat. Att man inte måste...
Jag glömde vad jag skulle skriva. Och jag kommer inte på det igen, jag har provat. Men ni har egna hjärnor. Själv är bäste dräng.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar