Oavsett vad man tycker om sommartid och vintertid och normaltid, så är det dags att ställa om klockan på söndag. Jag har aldrig nånsin klarat av att komma ihåg vilket håll det är när, det är en sån där grej som jag bara har hål i hjärnan när det gäller. En gång när jag bodde i Frölunda glömde jag av det och kom en timme för sent till kyrkan. Pinsamt att inte hålla kolla på, tyckte jag då. Allt är pinsamt när man är ung.
Men jag har äntligen lärt mig ett knep som verkligen fungerar. Att säga att det har förändrat mitt liv är att ta i lite för mycket, men jag tycker det är görbra. Såhär går det:
På våren är det dags att ta FRAM utemöblerna och då flyttar man FRAM klockan. På hösten är det dags att ställa TILLBAKA utemöblerna, och då ställer man TILLBAKA klockan.
Jag har ett knep till som inte har med klockan att göra. Det är orden pen och pencil. Jag har alltid haft svårt att hålla isär dem, fast jag ville bli engelskaprofessor. Jag har till slut lärt mig att en blyertspenna brukar vara längre, i alla fall en sån där orange som man vevar i pennvässaren, och ordet pencil är längre, alltså är det pencil som är den långa, dvs blyertspenna. Och den korta pennan, bläck, är det korta ordet, pen.
Fast jag måste erkänna att ibland undrar jag om jag tänker på minnesregeln för att det borde vara så, inte för att det faktiskt är så. Jag skulle inte satsa en enda spänn på att jag visste vilket som var vilket. Somligt går bara inte in.
Men det med klockan och utemöblerna vet jag är rätt. Det skulle jag sätta en miljon på. Eller gärna tio, om jag bara hittade nån som ville sätta emot. Kanske en nigeriansk prins skulle ställa upp?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar