Jag har sovit uselt inatt och rätt dåligt i 1-2 veckor. Mina små energidroppar rinner ut ur massa sömnhål och jag blir dålig på alla möjliga sätt. Är så trött idag, efter att ha fått halvspringa upp till toan två gånger på morgontimmarna för vad jag trodde var nåt akut som gjorde göront, men det var inget. Nu är jag i alla fall så trött att jag har fått ställa in duschen. Kommer inte ur sängen på några timmar till. Och ligger och är labil och gråter för allting.
Mikael gjorde en liten visit till sovrummet på väg till årsmöte i Civil och sa att vi ska få en lite lägre toaförhöjning eftersom den vi har är för hög för mina ben som domnar. Jättebra! Hon kommer på tisdag och jag behöver inte vara med.
Sen hade hon goda nyheter också och sa att min elrullstol är okejad och beställd och kommer om en månad. Då började jag också gråta, av lättnad och tacksamhet. Mikael tyckte vi skulle boka en resa till Åland eller nåt när jag kan "gå" själv. Jag blir jättelycklig!
Ska äta frysmat när jag orkar upp och bara försöka må bättre idag. Redan igår natt kände jag mig lipig för allt och inget, och det blev värre när jag såg Karin Alvtegen och avsnittet där Dorothy i Pantertanter har ME, och en artikel i Times om att PACE-studien var dålig och drog felaktiga slutsatser som har skadat ME-patienter (och det var den ju, men hittills har inga normala media plockat upp det, så det betyder mycket).
Jag ligger och löser sudoku tills hjärnan känns friterad. Det är så lugnande, för man kan inte tänka på nåt annat medan man gör det, så all oro och ledsnad och magont försvinner. An anti anxiety drug with no side effects. Förutom hjärnmos. Så be mig inte göra något viktigt intellektuellt :-) Jag ska akta mig för knivar och saxar idag. Men måla naglarna, för de har gått av så långt in flera stycken att jag behöver lite extra styrka och klister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar