"Älskling, jag kan inte leva utan dig!" ska visst vara så romantiskt att säga, men det tycker inte jag.
Men jo, jovisst, så känner man ju. Och visst händer det att en gammal person dör en vecka efter sin partner. De kunde inte leva utan varandra.
Men återigen, min syster överlevde att hennes man dog, så jag vet att om jag måste gå igenom det så överlever jag också.
Så vad _måste_ jag ha för att leva?
Syre, lagom värme, beskydd, tak. Viss mat och rent vatten. I mitt fall mediciner, fast jag tvivlar på att jag skulle dö utan dem, de är ju inte livsuppehållande som Mikaels insulin. Men jag skulle nog må så dåligt att jag inte skulle orka fortsätta leva.
Så är det vad jag behöver? Mediciner? Jag skulle gärna vilja säga god mat, gott vatten, mjuk säng, 23° inomhus men ändå täcken, kuddar, filtar, kläder, fläkt till sommarhettan. Variation i maten. Toalett med vatten och kommunalt avlopp! Glass, bil, rullstol. Schampo, eltandborste, smink, locktång, snygga kläder, ombyte, tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin, kyl, frys, spis, ugn, micro, ett skafferi fullt av saker som kan bli kakor. Böcker, musik, resväskor, pass. Tillbaka på skatten. Flygel! Enplansvilla. Städare, kock, hemhjälp. Pengar.
Drömmar.
Skratt.
Kramar.
Samtal.
En man i sängen som inte ens stör mig med sitt snarkande. Antagligen för att jag sover med öronproppar. Men alla sätt är ju bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar