Jag har precis läst Allt om mat på Readly, det blev en del stönande för att mat är så GOTT och VACKERT!
På baksidan av tidningen ser jag följande reklambild och inte ens Pavlovs hund börjar dregla som jag gör nu.
Jag tänker också på Ellens vän Samantha, som lämnade sin italienske man ensam med deras 6 barn under 7 år, eller nåt ditåt, för att hjälpa Ellen i samband med Robs begravning. Hon var riktigt duktig på att laga mat. Hon lagade en köttfärssås när jag såg på och det var nästan religiöst för mig.
Och så tänker jag på de två italienresorna Mikael och jag gjort. Italiensk mat varje dag. Jag börjar nästan gråta vid tanken. Hotel Dolcestate på Sicilien, hjälp vilken mat de hade.
De har en italiensk kock i himlen, det förstår jag nu. Ni som vill ha sushi kan gå och ställa er i nån annan kö. Kö, vad säger jag, i himlen behöver man inte köa.
3 kommentarer:
Får inte italienska kockar i himlen ledigt? Eller är deras variant av salighet att laga mat åt Anjor och andra som blir saliga av den himmelska kosthållningen?
Jag säger bara fy för pasta... Inget dregel här...
Jag tänkte på det, om de måste jobba i himlen så är det kanske inte himlen för dem. Men jag tror att när man gör andra lyckliga så känns det inte som arbete så jag tror det finns italienska kockar i himlen. Det är ju inte bara som att laga lunch utan som att skapa salighet.
Skicka en kommentar