Tänk inte efter så noga

Jag sa till Mikael med scarfen i handen att det här är ett av de dyraste plaggen jag köpt (500 spänn men den täcker inte många av mina kroppsdelar, så som plagg betraktat var den dyr per kvadratcentimeter). Det är en sidenscarf från Ralph Lauren och jag har kanske aldrig älskat ett plagg som den. Den är i mina älsklingsfärger, magenta med marinblå kant, så det känns som om jag kan ha den till allt. Det kan jag verkligen inte, men huvudsaken var känslan, att den träffar rätt på så många hjärtefrågor att rsoratet bara kan bli oerhört älskat.

Så, påhejad av mig själv och min scarf köpte jag igår ett dubbelpåslakan (vi har varsitt, men det skulle ändå inte vara till sovrummet) som jag har suktat efter sen jag såg det. Jag har nu kikat på det igen ett par dagar och igår var det plötsligt på halva priset så jag slog till utan att veta vad jag ska göra med det. Det är dubbelt tyg i 220x230 plus två kuddar, så jag kan få ut gardiner och soffkuddar av det, och det är det jag lutar åt nu. Teal med typ lila/vinröd. Ni förstår att jag vill ha hem nån sorts soffa.

Jag tänkte som så med det där påslakanet att om man verkligen älskar nåt, så blir det bättre än nåt man logiskt kommer fram till. Logiskt tycker jag att en scarf ska kosta mindre än ett dubbelpåslakan, men nu har jag blivit lite djärv. Orkar man inte tänka hit å dit ska man kanske skippa tänket och bara gå på magkänslan? Så jobbar jag. 

Om fotot på scarfen måste jag däremot lämna brasklapp. Den är _magenta_, inte syrenlila. Så, nu är vi på det klara med detta.

2 kommentarer:

modren sa...

Fy vilket snyggt sovrum! Jag har velat måla vårt sovrum, eller åtminstone en vägg, vinrött, men har gett upp. För iögonenfallande för fadren.
Just så gjorde ju E i sitt tv-rum: såg ett påslakan som var helt perfekt till gardiner. Jag minns hur jag satt och sprättade upp sömmar och sen satte upp som gardiner. Det blev jättesnyggt!
Och nu har vi lyckats få hit ena afrikastolen f v b till er. Den är SNYGG!
modren, förändringsfanatiker

modren sa...

Och det där med vem som ska "bestämma" i smakfrågor är inte helt lätt. Inte bara smakfrågor förresten; jag minns hur vi höll på när vi inte hittade nåt namn till dig som vi båda gillade. Allt måste gå bort som den andra absolut inte kan tänka sig. Sen finns det förhoppningsvis en gråzon med alternativ som är tänkbara för båda, mer eller mindre.
Min dr Phil säger att man kan sätta en siffra mellan 1-10 på hur mkt eller lite man gillar något. Sen kommer det fina: man sätter en siffra på hur viktigt det är för en, också mellan 1-10. Sen avgör man enligt sammanlagd summa. Det bygger förstås på ärlighet, att man inte sätter 10-viktig bara för att vinna, om det egentligen inte är så viktigt för en själv.
modren