Dagens onödiga

Jag lagade middag idag. För en gångs skull tänkte jag göra det långsamt, med massa sittpauser, utan stress. Det tog en timme att göra en kycklinggryta och det stressar mig! Brynte ett skuret bröst åt gången, stängde av plattan och satt ner emellan, =alla rätt men det kändes fel. Men jag får arbeta emot min hetsiga natur, och att mamma tyckte jag var långsam i köket som tonåring, vilket jag helt klart var. Jag kunde torka köksbänkar i tre timmar! Bokstavligt! Och tyckte inte mamma var nog tacksam. Nej, en kvarts tacksamhet för tre timmars arbete går aldrig att få ihop. Nu är jag tillbaka på att det tar tre timmar att torka bänkarna... Om jag nånsin gjorde det, förutom idag när jag drog en bit hushållspapper några gånger över bänken som jag kanske eller kanske inte hade droppat rå kycklingsaft på. Men vad skulle jag berätta? Jo, jag lagade middag. Jag insåg efter 1-2 moment att jag nog inte borde fortsätta, men mikael satt och jobbade, jag var hungrig, och tänkte att tre kycklingbröst och lite mejerivaror kunde jag blanda. Men så tar allt längre tid än man tror. (Därför borde snabbmakaroner vara ok att äta varje dag.) Och jag blev lite darrig och ryckig. Och jag minns inte ens om jag skulle flytta byttan med maskindiskmedel eller om den bara kom för nära (den står på diskbänken som påminnelse om att köpa mer) men plötsligt hade min hand fått spel och vräkt ut byttan över golvet. Sån tur att den bara hade 1/2 msk kvar i, men det var ett fint puder som kom långt. Mikael lät mig dock inte sopa upp det själv, han reste sig kvickt från jobbet. Det uppskattar jag. Jag tror att hade byttan varit full hade jag nog inte kunnat putta omkull den med en nervryckning. Men priset för min envishet var att hjärnan inte hängde med ända till slutet, så jag varken kollade att kycklingbitarna var genomstekta eller smakade på såsen och kollade kryddningen. Men jag delade tyst på den största biten på min tallrik och den var ok, så vem behöver man skvallra till då? Hela internet, tydligen!

Vi hade väldigt mycket kyckling och väldigt mycket spenat i frysen. Mig veterligt är det en lurig kombination som vi kanske inte ska ge oss på?? Vi hade massor av lök och några champinjoner som snart tänkte bli dåliga, så det blev sån gryta, med massvis av "franska örter". Sen kan man göra kycklingsallad, men mikael är inte jätteförtjust i det. Sen kan man göra grönpepparsås till, eller gräddsås och gelé och små runda stekta potatisar. Och nån rätt med aprikosnånting och sambal oelek, som kusin K gjorde (fast jag tar bara en knapp knivsudd sambal oelek vad det än står i receptet. Jag är en mes. Lättare att ha i extra än tvärtom. Men har ni nåt favoritrecept med kyckling får ni gärna hinta om det. "Rice and Peas" vågar jag mig inte på på egen hand utan att ens veta hur originalet ska smaka.

Förutom att vi har knöfullt i frysen är jag extremt sugen på pizza, kycklingsallad från pizzerian, och kinamat. Bara som tröstmat för att jag haft det extra jobbigt med huvudet den här veckan. Jag har lagt fram blodtrycksmedicinen och ska ta två med en gång jag vaknar, så kanske det inte hinner växa sig så starkt imorgon.

Och nu ska jag sova. Jag längtar så. Trots att jag aldrig känner mig utvilad är jag ändå så förälskad i min säng och älskar att sova. Nästan lite desperat. Alternativet är nämligen inte så lockande.

Ni småbarnsmammor kan trösta er med att inga studier har visat att er intelligens går ner på riktigt av att amma och inte sova. När ni börjar sova igen så är ni era fantastiska själva igen, redo att möta världen i röda högklackade skor! Ja, typ! "Grattis på studenten, Oskar! [Ääääääntligen!!!]"

Vad säger ni förresten om prins Oskars dop? Jag tror det var i maj. Jag ser fram emot bilder på kungligheter i klänning!