Mikael ringde från Lidl i Vendelsö och frågade om vi behövde nåt. Oooo ja, sa jag. En plastförpackning som ser ut som Gillette men det ligger fyra bake-off croissanter i, mellan bröd och knäckebröd. Nähäpp, inte den här gången heller. De är förmodligen ute ur sortimentet. Lakrits, som avhuggna fingrar, med hål i som blommor. Han fattade precis, fast påsen var omdesignad. Och lasagne. Inte fryslasagne, utan bara kylfärdig. Gå nerför den långa gången som börjar med blommor bröd, grönsaker. Sen på kortväggen finns det skinka, keep walking, sill, keep walking, sen nån halvbakoeff pizza, och då närmade vi oss, Alfredo utbrast han, och jag tror att det är märket. Han köpte den i alla fall och den blir färdig på 25 min. Köttet är bara lite misstänkt såtillvida att allt är pyttesmå bitar, och man tror ju att de har malt ner billigare kött än oxfilé om man säger så. Men för en måndag, för 40:- för två, så tackar vi och tar emot.
Mikael är så söt. I matbönen igår så tackade han för att Anja hade kunnat laga middag åt oss. Alltså, jag drog av ett plastfodral, lyfte ur aluminiumfoliebyttan ur plasthöljet, ställde ugnen på rätt grader, och timuret på rätt tider. Och det kallar söte mikael för att jag har lagat middag. Han köpte den... Men det är rätt, om jag nu har problem med självkänslan för att jag inte duger till att duscha mig själv (första besöket från hemtjänstfirman idag), så är det ju helt rätt att mikael inser, uppskattar, och tackar för det jag gör, kalla det värma en lasagne eller vad du vill.
Det ligger för övrigt en kåseribok om löpning på matbordet. Det var nåt med att neo gav den till morfar. Mikael är en löpare men hans figur är det inte. Jag läste första två sidorna om att författaten hade blivit vadslagen till maraton, som han släpade sig över, halvdöd, men sen skröt om resten av året. Han hade i alla fall övervunnit sig själv den gången.
Och då började jag gråta, så försiktigt jag kunde. För jag övervinner mig själv fysiskt, varenda, enda dag. Det sägs ju att vi får så mycket mera mjölksyra i våra muskler, eftersom vi inte har nån aerob träningsnivå utan bara anaerob. Eller om det är tvärtom. Vi kan bara det första, som inte räcker längre, och när nästa borde slå in, så finns det inget, och vi fortsätter slita med mjölksyra och tuuuuuunga kroppar. Så när jag slängde sopor igår (har inte orkat på förra veckan, men igår orkade jag allt, ibland, för jag hade tagit två treo, varav en med kodein. Och nånstans mitt i pillret kan man glömma hur ont man har, hur trött man är, och få för sig att slänga sopor. Men det svåra är att vi har ett bibliotek i soprummet. Genialt! Förutom att jag vill läsa varenda bok. Och den senaste boken jag läste var en halv bok 2012, och sen en rätt enkel bok för jag känner författaren, personerna och utkomsten. Men den var hemsk att läsa, det var så mycket fatigue i den att jag lipade och lipade och knappt har hämtat mig än.
Men nej, jag ska inte läsa, förrän jag har gjort mina patientarbetsuppgifter, och de är många just nu. Jag vet inte om jag orkar läsa, men jag tänker låtsas att jag ska det. Det är i alla fall trevligt att låtsas.
Ska lyckas lämna avföringsprov med en medicin som ger förstoppning. Och provet känner bara 0 eller 1, finns en enda blodmolekyl or whatever de letar efter, enzym I suppose, så har jag förstört provet. Jag vill ju ge dem tre prov där det inte fanns några småblödande analsprickor som kan felkalibrera hela testet. Jag känner mig som om jag har fått en uppsträckning i skolan, du har inte lämnat in ditt specialarbete i tid. Jag vet, jag var för hård i magen av medicinen, men så hittade jag en nivå, men så fick jag värre migrän och fick ta treo comp och då tar det bara stopp och så måste man få igång det igen och läka sina "analsprickor" för om det vid Zeus ska finnas blod i mina avföringsprov ska det banne mig inte ha kommit från röven själv. Ursäkta att jag är så vulgär, jag är från Göteborg och jag blev carried away. Morfar var ännu värre, han kallade rumpan för arslet lika fint som han kallade en lilja lilja och mormor Geten.
Jo, jag måste få koll på den här röven (läs Ö:et som det i övrig, öken, inte börja, knöla.) Och det här ska inte bli nån bakändablogg. Ska försöka höja nivån och kvaliteten.
Hade jag nåt syfte idag? Får gå tillbaka och kolla. Så gör även de bästa. Där travesterade jag äldste Holland men han verkar så kärleksfull att han säkert inte har nåt emot att felciteras, till hans fördel givetvis.
Rubriken Mikael är söt, kan väl syfta på vad som helst. Som när han ligger på sidan och sover tyst som ett barn. Nu är det morgon, eller eftermiddag, och han är fortfarande söt. Det blir inte så mycket mer sagt om det. Hejhej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar