Jag är ju i den nesliga situationen att jag började med Dan Browns senaste i maj 2013 och jag är inte färdig än. Har alltså inte läst en bok på närmare två år. Hade tänkt skippa resten av den bara, men kom så ihåg att jag har ett ocd-liknande driv att ringa in och räkna hur många eerie han skriver i sina böcker. Uppåt tjugo är både förskräckande och helt normalt! Ni förstår ju att detta kanske måste utredas. Men jag kan inte med bästa vilja i världen rekommendera denna travesti till någon annan läsare än den sinnessvaga. Och ni lär väl kanske inte veta vilka ni är. Kan väl inte vara nån som läser den här bloggen :) Jag visste i alla fall att jag var sinnessvag när jag köpte boken... Böckerna är förfärliga egentligen, men han är cliffhangerkungen och hittar på så många bladvändare att jag ändå är förvånad att jag inte har läst mer. Hans skrivstil är visserligen personlig, men inte jätteimponerande. Han skrev några andra böcker före de här som blivit mest kända, och de var väl helt ok, men absolut inte nåt mer märkvärdigt än om man står i biblioteket med handen framför deckarhyllorna och bara tar en, vilken som helst.
Det här var alltså ett osedvanligt värdelöst boktips. Okej. Men jag kan inte läsa längre. Små fragmentariska snuttar. Kanske ska ta fram nån Nordenflycht eller Emil Dickinson, som jag äääääälskar.
Där har ni ett boktips om ni tål amerikansk lyrik: Emily Dickinsons samlade. Den kan jag verkligen rekommendera!
Häpp! Det bidde ett boktips ändå :)
7 kommentarer:
Jag har lyckats undgå Dan Brown i alla år. Någon dag kanske jag knäcks?
Nej, Monnah, tag varning!
Anja, du är alldeles för snäll! Hans stil är visserligen personlig och driven, men vad hjälper det när han håller en så erbarmligt låg nivå att han därigenom förolämpar sina läsare?
Lättläst behöver inte vara simpelt!
Han kanske kan kallas cliffhangrarnas okrönte kung, men hur imponerande är det att låta tekniken och formen överglänsa innehåll och gestaltning?
Vi vet alla att Sickan Carlsson kommer att börja gråta 42 minuter in i filmen, men hon kommer undan med det för att hon är så förtjusande i övrigt. Ingen i D.B:s böcker har lyckats väcka något personligt intresse hos mig! Och han skriver faktiskt sämre än genomsnittet i deckarhyllan!
Nä, du behöver inte läsa boken för att hitta alla eeerie, se det som ett sätt att meditera, låt fingret löpa och sätt en bock för varje. Och läs nåt läsvärt! Börja med nåt du redan älskar och kan! Dags för lästerapi!
D B tiger jag ihjäl, men Emily rocks!
modren
Jag tar DB i försvar mot elitisternas hån!!!! En førfattare som når så många læsare som annars inte brukar læsa, det ær en bedrift tycker jag!
Låg nivå kan vara en styrka! Det viktiga ær att læsningen kommer igång, att den øverhuvudtaget sker, och Kalle Anka har gjort mer før læs-ointresserade barn æn alla nobelførfattare sammantaget.
Ska man læra sig læsa noter ær det väldigt svårt att börja med Stravinsky´s Eldfågel... min pianobok började med "till paris, till paris, ska vi rida på en gris". Inte precis låttext av horace engdahl... men kul rim før en femåring vid pianot.
Med det sagt så ær jag tacksam till skickliga författares förmåga att visa mænskligheten, världen och himlen som i en spegel vi kan læra oss av.
Låt bokværlden ha plats før både högt och lågt.
Du har dina ljusa stunder. Köper dina poänger.
Men jag är lättköpt, jag har ju redan kvitto på köp av både Saras och mammas poänger.
Okej, det låter ju fint när ni uttrycker det så, men jag kliver ogärna av mina höga hästar när jag nu väl kravlat mig opp. Men jag kan sträcka mig så långt som att medge att D.B inte är för alla och att det är inte Dickinson heller. Och att somliga kanske är större litterära omnivorer än andra. Cred till dem/er!
Okej, nu har su sålt poänger och medlat mellan allas åsikter.
Så stanna du på hästen :)
Skicka en kommentar