Om jag skulle skaffa mig en ny ovana så skulle det bli...
...för mycket ovanor i mitt liv. Jag fuskar redan med tandborstning, lägga mig med smink, fisa i soffan, äta socker och mjöl. Ibland går jag i pyjamas och ibland har jag ingen behå, alternativt "hemmabehå" (dvs den finns där för sakens skull men gör nog inte mycket nytta). Jag har faktiskt ingen lust att börja föreställa mig ett ännu värre förfall. Förfallet går ju av sig själv, medan motsatsen kräver energi och ansträngning, i uppförsbacke.
Jag ska åka till apoteket nu och kommer eventuellt att äta pizza till middag. Vi kan väl kalla det en ny ovana...
3 kommentarer:
Varför skulle man skaffa sig en ny ovana förutom dem man redan har? Det är fullt tillräckligt att kämpa med.
Kanske skulle man skaffa sig ovanan att inte bekymra sig över sina ovanor, utan njuta av dem?
Låter syndigt förstås :-)
modren
Det du säger låter lite som att förlåta sig själv att man är en svag människa, väldigt kristligt om än ej helt Lutherskt, kanske. Och en sund ovana jämfört med att piska upp sig själv för att man inte orkar späka sig.
En ovana behöver ju inte nödvändigtvis gå ut över en själv.
Att börja öva violin klockan tre på natten skulle kunna räknas som en förfärlig ovana och så långt kanske man inte vill sträcka sig, men att inte lägga fram kundpinnen bakom sina varor eller att trumma med naglarna som om man vore otålig fast man inte ens är det (det skulle dessutom öka förbränningen så man potentiellt blev lite smalare på kuppen!) eller nåt lite mer excentriskt som att räcka ut tungan åt alla brevlådor man ser (tror inte att det räknas som en ovana om man bara exempelvis ler glatt, och att göra sura miner kommer nog i längden att påverka ens eget humör och är inte optimalt av den anledningen)kunde möjligen vara ovanor att pröva. Bara förslag.
För oss som är lagda åt ocd-hållet är det ju lätt att snart sagt vilken vana som helst blir en ovana, så säkrast är kanske att ägna sig åt annat. Skriva långa och helt onödiga inlägg på folks bloggar till exempel!
Piska sig själv för att man inte orkar spika sig, det var bra sagt. Självkärlek är ingen ovana utan nåt det behövs mer av. I alla fall här hemma.
Skicka en kommentar