Tydligen blev Hillary Clinton nån gång tillfrågad om nåt med sina kläder, och svarade som väntat inte på frågan utan sa att det hade de minsann inte frågat en man. Förvisso.
Men jag undrar om det är så farligt att vara snygg, göra sig till, bli nöjd av spegelbilden.
Såg på en snutt intervju med någon från bokmässan som pratade om Karlfeldt, och jag sa till Mikael att jag inte är en riktig kulturmänniska som alltid klär sig i svart och sjal och inte är snygg. Och då värderar jag inte själva utseendet, utan ansträngningen.
Örhängen och läppglans är inte förbjudet. Det är inte det som gör att män får mer i lön. Tror jag, lite förenklat.
Och bara för det sätter jag in en bild från en debattartikel om moderaterna med Kinberg Batra. Hennes blus är så snygg! Den skulle jag rösta på. Bada-BAM!
3 kommentarer:
Klart man får klä upp sig. Inget fel på att känna sig fin och snofsa till sig. Göra det bästa av det man har.
Men varför såna överdrifter? Varför måste alla vara pinnsmala för att duga? Och som en fårskock följa senaste modet?
Träffade nyligen en överviktig kvinna. Snygg som bara den, lyste av självförtroende, bar upp sina kläder med smak och pondus. Här trycker jag Gilla! Och upprepar att vi är skapade att vara förstklassiga versioner av oss själva, inte andra klassens kopior av någon annan. Basta.
modren
Jag har medvetet legat lågt nær Hilary och Batra, tidigare vädrats hær. Men nu tar jag bladet från munnen :)
Faran ligger inte i att det finns attraktiva kvinnor, eller pynt som ørhængen o læppglans, och håller med modren: Klart man får klæ upp sig! Faran ær att man værderas olika som kvinna på grund av den ständiga utværderingen av sitt utseende.
Deborah Tannen m.fl. har påpekat att det inte finns ett neutralt utseende før kvinnor. En man som inte anstränger sig ær bara det: en man som ser "standard" ut i sin kostym. Om en kvinna inte anstränger sig ær det inte "standard" utan just en kvinna som "inte førsøker". Så det finns en værderingsgrund som ær olika før mæn och kvinnor. DET ær problematiskt.
my 2 cents.
Deborah Tannen gillar jag. Och hon har helt rätt i att det inte finns nåt kvinnligt neutralt. En man kan ju lämna kvar sitt hår på de flesta ställen, men en kvinna med hårig armhåla i publiken på Mello blir genast Ofräsch med hela svenska folket. Fast på samma gång vill jag inte stå på barrikaderna och kräva accepterad sunkighet åt kvinnorna. Vad är lösningen?
Skicka en kommentar