Mikael brukar köra mig till porten utanför mamma och pappa, fast det inte är bilkörning på den gatan. Och idag ser vi en ung person i rutiga shorts som står och fipplar med koden. Ung för att det är ett 55+-boende, även om inte många där är bara 55. Så kopplar jag att det är min bror! Från Amerika! Han tittar bara på oss över axeln, men fattar sen vilka vi är. Då säger han: Jag undrade just vilka konstiga svenskar det var som satt och log i bilen. Ja, gissa om jag log! Fick världens bästa kram av fyra attackkramare sen! Alldeles underbart! Och Benjamin kunde inte tro att farfar hade gjort tårtan själv! Och stackars Oskar tyckte inte om nånting. Och Mia och jag ska starta detektivbyrå ihop, om hon inte får jobb på FBI. Bella berättade allt om Harry Potter. Tjejerna ville sitta på varsin sida om mig.
Jag är så lycklig! Jättesjuk men jättelycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar