Det är ju inte ofta längre som jag orkar blogga om nåt roligt som inredning, mode, mat, färger, böcker, resor eller vänner. Men det här är så häftigt att jag måste.
Det finns en kille som heter Erik Mäki och som har bloggen var-dags-rum. Jag tror jag ursprungligen hittade så många snygga bilder på Pinterest som han hade pinnat med jultema och sen dess har jag följt honom där och på bloggen. Han har nu gjort två bord i samma form som Alvar Aaltos berömda vaser och satt på Plaine-ben från Mio på. Jag är ju också lite tokig i den formen plus att jag gillar blandningen av tjockt trä och spännben. Och den där gröna soffan, och björkarna, och allting, jag är såld!!! Själva inlägget hittar man här.
Och bara för att prata inredning så kan jag meddela att jag idag inte hade tid att kolla på Facebook för jag var så upptagen av mattor, gardiner och plädar och kuddar. Om man skaffar sig en ny (gammal) soffa för att nån i familjen ska byta. Jag älskar vår marinblå Howardsoffa, men vi hade tänkt oss en större, ja, längre alltså, variant men sen hittade vi denna som ett sånt fantastiskt fynd att det blev den ändå, fast den är i kortaste laget. Jag ligger bra i den men fötterna hamnar ju på armstöden. Men vi har så mycket bra blåa grejer där nu i rummet, gardinerna älskar jag (marinblåa med vita ikatblommor). Så jag är absolut inte färdig med det marinblå. Men en modernare form på soffan, sådär mörkvit i färgen, då har vi ingen anledning att ha marinblått längre och då började tankarna forsa fram som Piteälven efter islossningen. Rött, grönt, rosa??? Gammalrosa eller min sån där favoritfärg magenta skulle Mikael kunna gå med på. Jag har absolut inte tröttnat på det blåa än, och vi har ingen anledning att byta ut en perfekt men lite kort soffa mot en som inte är i min smak men som är längre. Ja, ni hör ju att det inte kommer att vara värt det. Men hjälp vad roligt det är att inreda i tankarna! Om jag orkar kan jag försöka sätta in några förslag lite senare i veckan så får ni se hur jag tänker. Men skulle gärna ha ett sånt där bord, eller två, som inlägget egentligen handlar om. Ni som är intresserade av mer än bara en bild, gå gärna dit och läs hur han gjorde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar