Fantastisk sömnskillnad

När jag dosminskade Stilnoct blev min sömn sämre. Jag sov kortare och på fel timmar och oftare i två separata perioder, eller till och med tre, eftersom jag behövde dagsova också mest varje dag. Det var den här försämrade sömnen som ledde till att jag fick mer huvudvärk och tog fler Treo, som jag nu måste avstå från helt i en månad pga att den har orsakat huvudvärk vid överkonsumtion. Över å över, det finns folk som tar 3 Treo comp varje dag i åratal och inget händer, men här tar jag en Treo om dagen i ett par månader och får medicininducerad huvudvärk. Jaja, bara å inse fakta. Jag kan inte få bort det hur orättvist jag än tycker att det är. Det här var min långa historia. Nu kommer jag till de goda nyheterna.

Inför psykologen igår räknade jag dagar och jag har inte behövt dagsova en enda dag i hela juni!!! Jag har också, för dessa två hänger oupplösligt ihop, sovit i genomsnitt 10 h per natt, vilket är mitt minimum för att behålla status quo och inte bli sämre. Så i den här sista perioden efter att jag hade klarat att behålla den dosminskade nivån, har sömnen alltså stabiliserat sig mot mitt gamla normala vilket är underbara nyheter! Jag mår så mycket bättre också. Nästan lika bra som innan jag började dosminska. Så det känns verkligen som en lyckad ansträngning.

I natt, däremot, hade jag väldigt svårt att komma till ro. Jag hade ju duschat, varit på Sköndal och sen ätit middag och spelat med barnen. Det borde ha varit en sak per dag med vilodag emellan! Men nu blev det så. Så jag kände att timmarna gick och jag hittade aldrig sömnigheten. Sen blev det ju inte bättre av att Mikael fick lågt socker och jag flög upp ur sängen och försökte få honom att äta socker. Det var ganska illa igår, illa för honom alltså, tyckte jag när jag såg honom, och även efter att de extra många druvsockerbitarna borde ha verkat var han lite underlig. Jag försökte få honom att gå med på att äta nåt, men antingen var han inte tillbaka på normalt socker än eller så var han för trött. Han somnade ifrån mig när jag pratade. Så då kände jag mig inte som att jag ville somna utan ha koll på honom ett tag till. Se om jag kunde låta honom sova en halvtimme och sen äta. Och plötsligt var klockan fem och han hade låtit normal och rört sig normalt i sömnen så jag insåg att jag kunde släppa det. Men fem är ganska sent. Jag tog ett sömnpiller till och lugnade mig så gott jag kunde. Tror att jag somnade vid sex. Var mentalt inställd på att vakna vid min vanliga tid, max 14.00 och få en jobbig dag med för lite sömn och för mycket aktivitet i bakfickan. Men döm om min förvåning när jag vaknar 16.17!!! Jag är fortfarande trött och måste gå rätt i säng igen efter kiss och piller. Men jag sov mina tio timmar!!! Det är fantastiskt att sömnen så att säga böjer tillbaka sig till samma form som innan vi gjorde det här experimentet. Det är fantastiskt och jag blir så tacksam!!