Sovrummet
Köket (fina luckor!)
Arbets-/gästrummet
Vardagsrummet
Jag blev så sentimental att jag sparade alla bilderna, inklusive tvättstugan, på min dator. Vi har haft många trevliga stunder där. Rob har grillat på balkongen (försök få en sydafrikan att inte grilla på sommaren), vi har tapetserat tillsammans (fondväggen i sovrummet), vi har skrattat åt kycklingboet som Ellen brukar ha i julgranen -- och firat jul med Terez & Mikael och Inger & Bengt, Carla och jag som lekte med smink en hel dag som riktiga tonåringar medan Ellen jobbade på Oriflame, jag som har försökt sova i en hemsk resesäng med strumpbyxor virade runt ögonen (deras rullgardiner i vardagsrummet är inte sådär vidare ändamålsenliga för sömn) men senaste gången fick Mikael och jag sova i deras säng! Och deras tavlor som vi alla har paxat att vi ska få när de dör (vi är lite morbida och har börjat paxa vilt hos mamma och pappa, i alla fall Rob, som har spelat in på video vilka som är hans inheritances) -- tre tavlor av Liz Lemon Swindle som föreställer olika scener ur Joseph Smiths liv. Och så pianot som de fick i bröllopspresent av alla gästerna. Det var fint att ha en så "riktig" och viktig sak som bröllopsgåva -- inte bara några skålar som man glömmer av efter ett tag vem de var ifrån. Eller gör man inte det? Vi fick ju vår bröllopsresa av våra gäster och det var en helt fantastisk present! Vi hade verkligen noll pengar då -- hade betalat till bröllopet, hade dubbla boenden osv -- så vi hade kommit högst till Solna och tillbaka utan den hjälpen. Men nu babblar jag.
Förresten hittade jag två fulla ...tvestjärtar heter det inte, vad var de där som ramlade av Fanny hela tiden? Jag har rätt svårt med orden these days. Hittade i alla fall två såna idag när jag sopade lite innan Mikael och Mathias K kom inbärande med vår nya soffa (mer om den sen!). De måste ha legat under (den gamla) soffan som är så låg att det är jättekrångligt att komma åt med dammsugaren. Vi har dammsugit flera gånger sen Fanny åkte hem, men nog är det hundhår överallt fortfarande. Jag kan stå och laga mat och plötsligt hitta ett hundhår på spisen. Men om de finns på golvet och i hörnena och på hallmattan finns de snart överallt.
Och apropå att finnas överallt så hade igår en koloni av våra förhatliga bananflugor flyttat in i badrummet. Och en vanlig (men fet och disgusting) fluga satte sig PÅ MIN RUMPA medan jag satt och ... ! Då kände jag att måttet var totalt rågat!!!
Men Pernilla säger att bananflugorna kommer från basilikan så den har åkt in i kylen. Ifall vi inte får middag hos mamma och pappa imorgon ska jag göra kyckling i ugn med fetaost och basilikatäcke. Så får vi se om deras slut är nära.
Förresten var vi hos Kristina och firade Jonte ikväll. Hon hade lagat god mat, som hon alltid gör, och vi hade det trevligt. Mormors hund Tilde skällde som besatt på ballongen som Johanna fixat från jobbet. (Och då tänkte jag på att flugorna i vårt kök verkar bra mycket smartare än så!) Nu är alla barnen stora!
Sen var vi i Tungelsta och såg nåt band jag inte minns vad de heter, men det bestod av idel kända personer. Har hört massa om att deras musik är obegriplig och det är svårt att föreställa sig just "obegriplig musik". Men det lät mycket bättre än jag hade trott! Det var rätt melodiskt fast inte som några melodier man kände igen (inte ens som rockmelodier, eller vismelodier, eller irländsk folkmusikmelodier, utan bara helt ... annorlunda) på samma gång som det var lite intressanta rytmer och hela tiden lite ... oväntat utan att vara så konstigt att det var konstigt för sakens skull. Det är nog det bästa sättet att beskriva det. Riktigt njutbart, och det var väldigt roligt att både se och höra, och väldigt avancerat för en sjuk 40-åring att gå på Trädgårdsrock i Tungelsta bland ölburkar och getskägg en lördagskväll. Och att känna trummisen i huvudnumret :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar