Boktips

Jag nämnde ju Le petit Nicolas i förra inlägget och inser att jag aldrig har berättat om honom. För alla frankofiler är det världens bästa bok! Och den finns översatt till engelska (vågar dock inte garantera att den är lika rolig i översättning).

Le petit Nicolas är 6 år, har jag för mig, och går i skolan nån gång på 60-talet. Boken är nog egentligen en barnbok, men har rönt uppmärksamhet även hos vuxna världen över. För er som kan era serier är det Sempé och Goscinny som har skrivit och tecknat den.

Det är i princip omöjligt att berätta här hur tokig och rolig boken -- böckerna, för det finns flera -- är, men jag ska försöka.

1) Karaktärerna är helfestliga. Där finns den tjocke killen som alltid har bakverk i fickan, den rike som alltid har finast cowboygrejer mm, lille Agnan som är frökens kelgris. Men honom får man inte slå på huvudet för han har glasögon. Och så rektorn som de kallar för Buljongen.

Såhär skriver Wikipedia om karaktärerna:

The characters from the French edition include (with names from the English translation in square brackets):

Nicolas (the main character) [Nicholas]: He is sensitive and attached to true values like friendship, love of one's parents and sense of justice.

Clotaire [Matthew]: "He's bottom of the class."

Alceste [Alec]: Nicholas' best friend, "he's fat and he eats all the time."

Eudes [Eddie]: "He's very strong and likes to punch our friends on the nose."

Geoffroy [Geoffrey]: "His dad is very rich and buys him everything he wants."

Agnan [Cuthbert]: He is ranked first in the class and is the teacher's pet and therefore nobody likes him.

Joachim [Jeremy]: He has got a little brother.

Maixent [Max]: He runs very fast because of his long legs.

Rufus (whose father is a policeman) [Rufus]: "He's got a cop's whistle."

Marie-Edwige [Mary-Jane]: "She's very nice".

Louisette [Louise]: The daughter of a friend of the mother of Nicolas, Nicholas wants to marry her.

Rex [Rex]: He is a stray dog that Nicolas found and his real name is Kiki.

2) Precis som alla stora författare gör så har det lilla fångats på pricken och man ler igenkännande hela tiden. Det är inga stora händelser, som trollkarlsknep eller vampyrer, utan i princip bara skola, lek och vardag (nåt enstaka födelsedagskalas också), men de är så dråpligt beskrivna at tman ofta kiknar av skratt. Jag satt på flygplatsen i Toronto en gång och kunde inte låta bli att skratta högt. Jag fick sluta läsa, för i alla fall jag upplever nån sorts oskriven social regel om att det bara är riktiga nutcases som ensam skrattar högt i andras sällskap.

3) Ordvalet. Det hjälper ju om man kan en del franska, och det var onekligen trevligare att läsa den med Ellen, osm tjänade som uppslagsbok, än själv. Men med lite ansträngning klara jag av att fatta vad det handlar om, även om jag inte fattar vartenda ord. Och efter ett tag har man ju lärt sig att de kallar allting för chouette (trevlig) och att taper betyder slå (man får inte slå Agnan par dessus, parce qu'íl port des lunettes). Det är bara så roligt uttryckt. Och ur ett barns perspektiv och tankevärld, som Astrid Lindgren också fångade.

Är det nån som känner sig hågad, kan man köpa böckerna på Amazon. I engelsk översättning är de billigast på Amazon.co.uk men de verkar lite svårare att hitta på franska. Orkar inte leta åt er. Jo, nu vet jag, jag har stavat det Nicholas när jag letade. Han stavas ju Nicolas.

Men, ALLTSÅ, vaaaaaaaaaaaaaad jag rekommenderar er att läsa dem. Blir lite sugen på att ta en restresa och läsa Nicolas i strandstolen. Jag nöjer mig med att gå på toa och ta bort sminket. Ibland blir livet inte som man tänkt sig.