Så gör jag!

I nån matgrupp som jag antingen är med i, eller som FB gör reklam för mig om, skrev nån idag När jag är lat och inte orkat laga mat, tar jag pyttipanna och lägger i en ugnsform, vispar upp några ägg som jag häller över och har på riven ost.

Jag hade lust att skriva När jag inte orkar laga mat öppnar jag påsen med pyttipanna ner i stekpannan, vänder lojt med stekspaden medan jag tar mediciner. Och sen har vi två alternativ! En sked rödbetssallad om vi har det, eller några inlagda rödbetsskivor, om vi har det. Det röda räknas som grönsaker. Färdigt! (Man måste inte heller ha kört diskmaskinen i förväg för det går lika bra att äta med gaffel som med sked.)

Men idag hade M köpt drumsticks, heter det väl? Kycklingben men inte låren. Jag rensade dem lite kvickt, hällde på sallad ur en påse, skar en halv tomat och ett helt ägg, hällde på lite fetaost som Mikael inte hade ätit upp igår, och blandade ihop en currydressing. LCHF, tror jag. Jag är så ovan att tänka så att jag inte kan komma på om jag glömde att skriva upp ur några kolhydrater. Men rätt så LCHF var det. Jag orkade inte ens göra snabbmakaroner att dryga ut med. Men det var jättegott. I normala fall hade jag inte kallat det för en sallad, bara för ett par random grönsaker, men när orken tryter får man blåsa upp sitt Carpe diem och njuta av det lilla. 

Jag tänker på de fattiga som får lite ris varje dag och har de tur så får de nåt till och som inte var samma som veckans övriga dagar.