Skulle du helst?

Skulle du helst aldrig behöva arbeta igen eller aldrig behöva sova igen (du skulle inte lida av sömnbrist el dyl)?

Den frågan sätter ju igång alla känslor hos mig. Jag längtar mest av allt i livet efter att känna mig utvilad, uppfriskad, förnyad efter att jag vaknar. Jag inbillar mig att om jag blir frisk så kommer jag att njuta nåt ofantligt av att sova och bli utvilad. Så det är väldigt svårt för mig att ens föreställa mig en teoretisk frågevärld där jag inte skulle sova alls.

Och lika otroligt skulle det vara att arbeta. Jag sa till naprapaten idag att jag sörjde att jag inte kunde doktorera och att jag inte fått barn. Även om jag blev frisk i år så vet jag inte om jag skulle våga studera. För det första var jag redan sjuk när jag läste grundutbildningen och stoppade inte in allt i huvudet som man skulle. Men å andra sidan har jag nog glömt mer än jag lärde mig. Så det ideala vore att läsa om C- och D-nivåerna och sedan doktorera. Men det finns inga omtag på universitetet. Man kan inte läsa upp sig på Komvux. Och jag blir 48 i år. Skulle nån skola vilja ge mig en doktorandtjänst när jag bara skulle ha tio år kvar när jag blev klar? Och sen är det självförtroendet, det har jag ju helt tappat. Jag skulle inte våga försöka doktorera, som det känns nu. Men det är ju min ena dröm. Den andra är att bli författare och det känns lite mer rimligt. Jag vill gärna gå nån skrivarutbildning och ungdom är inte en förutsättning för att klara det jobbet. Så egentligen skulle jag hemskt gärna jobba och inte alls vilja avstå från det. Men aldrig sova? Det är ännu otroligare. Så otroligt att jag inte kan föreställa mig att klara mig utan det. Längtan efter att sova gott är större än efter att arbeta. Maslows behovspyramid.