Idag fyller morfar år. Han ville alltid ha granen framme till sin födelsedag. Så den står till din ära, Anders Edvin Mårdby.
Födelsedagen 0202 är ju jättebra, och jag räknade en gång ut att jag skulle gifta mig den 020202 kl 14.00. Men det gjorde jag obviously inte. Men jag köpte en lägenhet av en som gjorde det, om det räknas. 090912 är inte fullt lika bra, och av nån anledning gifte vi oss inte heller 090909. Det borde vi ha gjort. Det kanske var en tisdag :-)
Jag kan tänka mig en liten Edvin Olergård. Ja, jag kan tänka mig namnet, inte själva bebisen, det är inget vi drömmer om precis. Men jag drömmer om att hålla Johannes så ofta jag orkar. Han är så underbar. Benjamin, Johans ena son, hade pratat massa om Johannes innan de kom dit och var nästan mest spänd av alla över att äntligen få se honom. Vid ett tillfälle utbrast han He is so cute!!!
Men han börjar röja hemma nu, flytta på saker, skjuta saker framför sig, vräka ner soffkuddar på golvet osv. Jag vet inte om man kan säga att friden har tagit slut för med småbarn finns väl ingen frid. Friden får vi väl först i graven antar jag.
Så grattis morfar! Ditt snygga, galna pianogeni!
1 kommentar:
Glad att de tog det där Chicagofotot en gång. Mina blasé, världsvana gangstaföräldrar. Ha!
modren, i sammanhanget dottern
Skicka en kommentar