Jag lagade middag igår. Tina köttfärs, steka köttfärs, hälla på tacomix och vatten, öppna salladspåse, dela på körsbärstomater, skära lite gurka i stora bitar, lite paprika, ta fram gräddfil och salsa med en sked, riva ostskalken med stora hålen. Såna där bröd också, tina. Det var allt. Och det gick bra. Jag har gått från att vilja ha småskurna grönsaker till att nöja mig med stora bitar som jag inte ens plockar bort från skärbrädan. Och bara det allra nödvändigaste, ingen majs och ingen guacamole och ingen lök. När man anpassar sig efter sina omständigheter (och inte skär de bildliga eller bokstavliga grönsakerna i millimeterstora bitar) så kan man åstadkomma saker man inte orkar i normala fall. Story of my life. Små segrar.
1 kommentar:
Det är klokt att förenkla sin tillvaro. B och jag har skrivit en lista över enkla, snabba middagsrätter för vi orkar inte hålla på länge i köket. Vi har inte sänkt oss till makaroner och korv, men nåt ditåt. Funderar t o m på om mackor med mkt och gott pålägg kan räknas som middag. Det känns som ett svek mot min bästa vän potatisen, men pizza är ju samma sak, så kanske ändå? B gillar verkligen Dafgård och såna där färdigrätter - good for him - men dem tål jag bara inte.
Det gäller bara att inte gå på i samma gamla ullstrumpor utan komma på förenklingarna.
modren
Skicka en kommentar