"I'm not crazy, my mother had me tested."

Ovanstående är ju Sheldon Coopers replik, men min mamma har inte testat mig och jag kan därför inte säga detsamma. Idag gillade min mamma på fejan att jag klickat kommer på en loppis på lördag. Kl 10.00. Vet inte vilken planet jag var på, jag har inget som helst minne av detta. Och hur tänkte jag?! Visserligen skulle jag gärna SÄLJA massor på en loppis, men därifrån till att orka göra det... Ja, ja.

Jag har dock en teori. Om minnesluckor. Kanske är det inte så som jag trott att minnen inte bildas om jag är för trött när jag upplever dem. Jo, så är det, också. Men nu börjar jag undra om det inte är så att jag glömmer nästa dag vad jag gjorde igår, om det är så att jag går upp för tidigt/är för trött. Det här är ju lite svårt att få fason på, eftersom jag ju inte kommer ihåg. Ähum.

Men jag minns att jag har sagt förr att jag förstår varför en del dementa blir aggressiva. Det är oerhört skrämmande att förlora minnet, även om det var en sån liten händelse som en loppis. Att det inte kommer tillbaka när jag ser bevis för eller påminnelser om det, det känns otäckt. Om man inte vet vad man har glömt, hur vet man vad man vet då? Stackars de riktigt glömskesjuka och deras familjer.

Idag vaknade jag av ett element som tryckte sig mot mig så jag inte kunde vända mig om i sängen. Hundskrället. Och det var väl inte den bästa dagen att vakna för tidigt på, när väckarklockan redan skulle ringa för tidigt... Idag är hon inte söt. Jo, när jag kom hem blev hon så glad att se mig och busade med mig i säkert en minut. Hon hade nog i och för sig blivit uppspelt om det så var tjuvar som kom. Och man kan ju inte tycka illa om henne, för hon gör ju inget fel. Hon fattar inte att hon stör mig om hon sover på mig. Hon tror inte ens hon är gosig eller snäll som gör det, hon bara gör vad hon är avlad till. Måste nog avla fram att Mikael håller sovrumsdörren stängd för henne oftare.