Vid liv i alla fall. Och den här buketten har bara fötts ur makens nobla kärlek, inte proffsflorister och -fotografer. Men det hänger på Mikael vad ni får se nästa vecka. Skojar bara. Jag önskar mig verkligen inte fler fådda blommor innan de jag har ens är slut. Är det carpe diem det heter? Och de där proffsiga buketterna är nog mer njutbara för er. Till och med en kameranovis som jag vet att man inte bara ska hålla mobilen mot blomeländet mitt i natten utan ljus. Men jag orkar inte hålla på. Den fick nämligen inte plats under köksfläkten där vi har gott om ljus. Jag ska bliva vid min ofotade läst. Vi ses i en eter nära er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar