Tveksam ära?

Idag var Mikael och jag på date. Han hade fått en groupon på stortorgskällaren i julklapp eller födelsedagspresent, och det blev idag. Han hann bara hem och byta om så det blev en lång dag för oss båda.

Det är inte lätt att köra i Gamla stan, om man säger så. Den enda bilen vi mötte var faktiskt en merca från Basel! Blev så glad när jag såg BS på registreringsskylten (Basel Stadt, till skillnad från Basel Land, där jag bodde). Skönt att nån mer var lite förvirrad... Jag har ju handikapptillstånd men det gäller parkering, inte att köra mot enkelriktat... En gubbe ställde sig i vägen och gjorde stopptecken, men Mikael var vänlig och frågade bara om vägen. Han sa Jag tycker inte om dig till Mikael och då blev jag lite ledsen. Vi kör ju inte på skoj!

Vi kom i alla fall fram till slut, och stortorget är mycket riktigt den mest kända vyn från Stockholm, förresten kanske delad förstaplats med vyn upp mot katarinahissen och söders höjder. Jag ber om ursäkt förresten, ikväll blir det bara versaler när telefonen gör det av sig själv. Trots att Mikael släppte av mig tre steg från ingången så har jag ont ont ont. Jag får ont av att sitta på en stol. Men ibland måste man få komma ut på bete. Stackars Mikael var dock rätt slutkörd och ett tag in i huvudrätten orkade ingen av oss prata. Så skönt då att vi kan vara tysta också.

Vilken god mat vi fick! Trerätters, jag tog en toast skogen (jag hade drömt om räkor härom natten), och den var precis så god som jag förväntade mig. Sen hade jag tänkt ta lax, som stod på menyn på hemsidan, men det fanns inte med på den verkliga menyn, så då fick jag bestämma om mig på plats. Det var inte lätt, men det blev en god lammrätt. Sen valde jag mellan vaniljglass med hjortron eller creme brulee och det blev en brulee. Den var suverän, och bären till smakade inte vinter alls. Colan kostade 35:- så ni kan gissa vad detta var för ett ställe. Men trerätters för 250:- på en så het adress som stortorget kändes som ett fynd. Maten var verkligen enormt god.

Den tveksamma äran var dock att när vi skulle betala, kom servitrisen med ett kvitto på 35:- och frågade efter vår kupong. Syns det på oss att vi inte brukar äta ute eller?! Men det fick vi ta, det var det fett värt, som de säger.

Jag gjorde, apropå fett värt, ett sånt där löjligt test igår som skulle säga hur ung folk tror att man är. Jag fick 27, och det är väl ungefär så gammal jag själv tror att jag är. Tiden/livet slutade ju lite att gå sådär några år efter att jag blivit sjuk. Hursomhelst, testet frågade om jag gärna tar självisar på semestern. Svaret nej var väl bättre än Vad är det? Sen stod det Vad är snapchat, och jag var tvungen att svara Nåt som ungdomar använder. Det är där alla mina kompisar är, är oerhört långt från sanningen. Eller, det vet jag ju förresten inte, eftersom jag inte är där. Känner mig fortfarande lite småny på instagram. Vem som är på snapchat får bli nästa års tekniska erövring. Eller inte.

Apropå teknik så har jag nu 20 300 följare på pinterest. Jag kollade upp de fem senaste för säkerhets skull, så att de inte var robotar :) Och igår hade jag på datorn för en gångs skull och kollade statistiken på min blogg. Besöken har ökat! Tack så hjärtligt för det! Det här är ju jag, avskalat och maxat på samma gång.

Förresten hann mikael inte byta strumpor. De var mörka, men hade lite såna där jobbarmönster på hälen osv. Och då tänkte jag att det är fint av honom att anstränga sig för min skull. Han hade nog hellre somnat framför tv:n just ikväll. Men jag hade ju redan duschat och sminkat och fönat och letat fram både armband och örhängen, ja, kört hela maxpaketet. Han råkade gäspa en gång, men jag råkade gäspa tre gånger, så det räknar vi inte. Vi är i alla fall mätta och belåtna. Och så nöjd är jag med min fyndinstinkt som gav oss denna fullträff. Bara mitt lamm kostade 245:-.

Jag har lite svårt att tänka på det och svältande barn. Men nu är jag sur för att värktabletterna inte känns i kroppen. Men jag har i alla fall inte migrän. Det måste jag skriva om en annan dag.