Mars-resan

Jag hittar ju på en resa varje månad som vi kan göra i fantasin. Nu är det dags för Mars-resan, som roligt nog inte går till planeten Mars men sker i månaden mars. Aaaaaaargh, vad oerhört fyndigt.

Och bara för att förvarna er tänkte jag berätta att turen går till Basel, med en dagsutflykt till Luzern. Fast nu när jag tänker på det så vore det trevligt att ta en tur upp i bergen, kanske svischa förbi turistmetropolen Interlaken, i alla fall däromkring. Vi kanske kan ta en långhelg, och om alla är pigga och friska så kan vi använda hela dagarna, inte bara nån stund på kvällen i rullstol. Det är ju fördelen med hela resan, att vi hittar på precis hur vi vill.

Apropå Schweiz, som bor i mitt hjärta, så visade Mikael ett klipp igår på fejan, som var en norsk sportjournalist som intervjuade en schweizisk skidåkare PÅ SCHWITZERTUETSCH. Han måste ha fått översatt några fraser för sig och tränat (och det fanns också nån länkad intervju med nån japan så jag gissar att några sportjournalister i Norge kör nån grej sinsemellan med att intervjua på originalspråket). Dels lät det förvånansvärt bra, fast sen avslöjade han sig med att säga Zürich med ch på slutet. Det heter  Züri. Klippet var bara några fraser långt, men det var underbart att höra språket igen.

När vi åker till Schweiz, så sent i månaden som möjligt så att våren ska ha kommit lite där nere, får ni påminna mig om att jag ska lära er vad diglossia är, ett språkligt fenomen som finns i Schweiz och Grekland. Jag kan inte nåt om landets historia dock, jag är nåt så ovanligt som en humanist som avskyr historia. Så ni behöver inte vara rädda för långrandiga föreläsningar. Och långrandig har bara med min uppfattning att göra, jag förstår visst att många tycker historia är jättespännande. Men jag har ett hål i huvudet där historieintresset borde finnas. Så är det bara.

Jag kan dock säga att det finns typ 25 kanoner i Schweiz. Eller 15. Jag har ingen närmare aning. Det finns fyra officiella språk, tyska, franska, italienska och rätoromanska. Det talar man bara i kanton Graubuenden, om jag minns rätt, och det minns jag inte ens hur det låter. Italienska talar man i huvudsak i kanton Tessin, eller Ticino, och franska talar man i Genève och lite runtomkring. En stad som jag var i var faktiskt både tysk- och franskspråkig. Alla skyltar på bägge språken. Annars har ju språken mer sina egna områden, men den orten hade två språk. Biel/Bienne heter staden.

Basel som jag bodde i är tyskt, även om det är lika långt till Tyskland därifrån som till Frankrike. Faktum är att stadens spårvagnslinje gick in i Frankrike och vände. Coolt tycker jag. Men det jag skulle säga var att all tv var dubbad. Mycket irriterande. Det var ingen slappna-av-grej efter jobbet att slå på tv:n, utan hårt arbete! Men jag tittade en hel del på tv och lärde mig mycket av det. Men på bio var det textat. Jippi! Men på två språk. Vilka två stod på planscherna. Såg nån film med tyska och franska, nån med tyska och italienska. Och som svensk är man van att oavsett vad alltid läsa undertexterna. Det var görstressande för mig att hinna läsa texten på två främmande språk... Fick verkligen intala mig själv att titta bort och träna hårt på det. I början var det väldigt snurrigt i huvudet med alla språk. Enda gången det gick bra sa karaktären bara yes, och ja och oui klarade jag av. Tänk så olika vi är i våra kulturer.

Jag lärde mig ju engelska som barn och hade länge en dröm att gifta mig med en italienare och så skulle vi bo i Frankrike, eller nåt sånt, så att barnen lärde sig flera språk. Men jag förstår nu att det inte går av sig själv att lära ett barn ett främmande språk, eller två eller tre som jag hoppades på. Mikael och mina barn skulle ju dock bli tvåspråkiga, i och med att jag är göteborgare och han stockholmare alltså. Öööööö. Vi ska såklart inte ha några barn, ingen behöver tänka på det.

Dagens göteborgsläxa: ordet exter betyder fuffens, bus, dumheter. Man kan ha exter för sig, och då blir inte mamma och pappa glada. (Nu är jag som Sheldon Cooper och hans Fun with Flags...)

Jag märker också att jag är lite speedad. Fortfarande, fast barnen gick för fem timmar sen. Denna kropp kan driva mig till vansinne. Hoppas jag kan somna ordentligt inatt. Och ni med!