Diverse

Det är sällan man får en soffa för sig själv att ligga på när man är hemma hos folk. Rättare sagt är jag aldrig hemma hos folk. Men jag får en egen soffa hos mamma och pappa, och de är ju också folk.

De hade skypat med barnbarnen och nån av pojktvillingarna hade varit med. När Beth sa att det var farmor och farfar gick sötungen fram och kramade datorn. Jag dör, så gulligt. Men jag ser fortfarande inte vem som är vem. Oskar har blå ögon och Benjamin bruna, men det ser man ju inte så tydligt på kort. Men det är ett bra knep.

Däremot har jag kommit på en psykisk störning jag har. Om personlighetsdrag blir alltför starka, så man inte kan leva ett normalt liv, kan man kalla dem sjukdomar, fast många kan ha dragen men på rimligare nivå. Jag har precis kommit på en sån grej jag har, och det är pica. Det betyder att man pillar på hud, sår, hår osv. När jag brände mig på vattenånga härom sistens fick jag ingen blåsa, men huden blev skadad ändå, och idag gick det sönder. Sådär som när man har bränt sig i solen och flagar. Jag veeeeet att man inte ska pilla på hud som är skadad, men det är mig övermäktigt att låta bli. Jag har pillat. Pica.

Jo, jag har ju ibland lite konstiga sinnesförnimmelser, ibland överdrivna och ibland hallucinerade. Nu ikväll blev jag först väldigt konfys för att jag inte kunde förstå vad det kom ljud ifrån. Sen inser jag att jag hör ljudet på tv:n fast den är på mute. Nu kommer de snart och hämtar mig...

De senaste två nätterna har jag haft våldsamma nattsvettningar. Inte bara stör det sömnen att vakna och försöka somna om, men så ligger jag och huttrar för att allt som har blivit blött av svetten plötsligt har blivit iskallt. Orkar inte gå upp och byta kläder eller lakan. Har inte råd att bli så vaken heller, för då går det åt så mycket sömnpiller att somna om. Jag hoppas innerligt att jag inte får en sån natt inatt, jag är rätt slut. Och så blir jag extra slut av att jag har migrän. Men igår var första gången på evigheter, i alla fall ett par veckor, och det är underligt hur man vänjer sig vid nåt bra och sedan förväntar sig det.

Men jag har i alla fall nagellack på mig. Mitt favorit, Muddy water från isadora, med extra bred pensel. Målar jättebra, penseln är suverän liksom konsistensen, torktiden, hållbarhetstiden, och hur lätt det är att ta bort det. Muddy water låter inte fint men är en sorts rosagrålila, lite som läpparna när man ätit blåbär.

Hade ett mörkt vinrött på mig för ett tag sen, också isadoras bredpenslade. Färgen var så mörkröd att den nästan var svart. Flaskan är jättefin men jag vet inte om jag tål så mörka färger längre. Gav bort ett marinblått som jag köpte på samma gång, för att det blev så stor kontrast till mina händer. Man ska ju mildra färgerna på hår och smink när man blir äldre.

Annars har jag inget vettigt att säga. Förutom det alltså.