Jag fick en miniorkide för en månad sen.
Tydligen är de där hårspännena till för att hindra de torkade blommorna från att ramla av stjälken.
Det är inte så att jag glömmer mina blommor. Särskilt inte om jag fått dem av någon. Men jag kan helt enkelt inte tolka signalerna. För lite vatten, för mycket vatten, för lite sol, allt det ser likadant ut för mig. Det är sorgligt.
Så jag får väl börja ta kort på blommorna innan de dör. Jag vet inte. Den här är bortom all räddning. Förstår inte folk som övervintrar sina växter, jag kan ju knappt få mina att överleva sin aktuella säsong! Vissa blommor kan jag ta kål på på en vecka...
Men vi är alla olika. Jag har helt klart inte ärvt mormors gröna fingrar. Kommer ihåg hur hon hade hela fönsterbrädorna fulla av växter. Not me. Har i detta nu fyra fejkblommor här hemma, samt den där orkidén som är väldigt nära döden.
Ps. Jag råkade vända blad i väggalmanackan och se att jag ska till tandläkaren i mars. Hjälp!! Rädd! Men jag ska klara det. Borde kanske klippa mig när jag ändå är ute. Nåt med hängande trädgårdar, eller den där hundrasen med utväxt page och smalt ansikte. Nog tjatat.
6 kommentarer:
Tycker faktiskt att orkidéer är svåra. De ska ha 1-2 msk vatten en gång i veckan. Jag vattnar dem exemplariskt men de dör snabbt ändå.
Medan Marit Evensens orkidéer frodas i åratal.
Och jag kan inte heller tolka växternas signaler. Har det med bristande lokalsinne att göra tro? :-)
modren
Bara den som har bristande blomsinne skulle nog tro att det beror på bristande likalsinne! ;-)
/ Sara
Lokalsinne skulle det vara!
Jag tror hon försökte travestera på signaler å lokalsinne. Eller så tolkade i alla fall jag det. Annars fattar inte jag heller :)
Gissade nåt sånt men kunde inte motstå frestelsen att läsa det bokstavligt B-)
Ja, det gick helt över huvudet på mig :)
Skicka en kommentar