Inte nog med att det är en rosa fläck på skjortan, det är en större "fläck" runt den på det området där jag använt Klorin. Känner mig klantig och korkad.
Idag lagade jag middag och tappade grytan. Som väl var var det efter middagen så det mesta var uppätet. Dessutom landade den på bänken och inte på golvet, så det räddade ju en del spill. Och det blev bara lite snygga skvättprickar på en av köksluckorna, sådär så kriminalteknikerna hade kunnat avgöra riktning och hastighet och allt sånt. Två sprut med kökssprutflaskan och en kvadratmeters avtorkning var allt det krävdes. Så jag hade tur. Precis som när nagellacksflaskan spillde på parketten. Vi kunde haft heltäckningsmatta eller nagellack över hela soffan.
Men det är inte alltid det där positiva tänkandet fungerar. Ibland är man sur för att man klantar sig, inte glad för att man inte klantar sig ännu mer.
Mikael är i alla fall en bra man. När han hörde kastrullbraket sa han glatt Spillde du nagellack?
Som vanligt lovar jag att inte utföra någon känslig kirurgi när jag är sån här. Och för den delen så låter jag nog också bli att sy igen hålet i ugnsvanten ikväll. No sharp objects. Kan ni se mig för er, med tummen fastsydd i vanten :)
Men det är svårt med självkänslan. Duglig, presterande, kvick, rolig, smal, till tjock trögfattad klantskalle? Man får omvärdera hela sig själv från görare till vilare till förstörare. Inte helt enkelt. Jag ska i alla fall inte tröstäta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar