Födelsedagsmiddag

Ni som är från den här sidan stan (som om det bara finns en enda stad och det är Stockholm! Ursäkta klavertrampet) och längtar efter en utflykt kan gärna åka till Sundby gård. Det ligger om man åker från Jordbro till Huddinge, strax efter en minigolfbana, och området alldeles nära heter visst Gladö kvarn. Det bästa med stället är utsikten. Man kan nästan äta vilken mat som helst med sån utsikt. En hel sjö! Och de har byggt restaurangen så den sticker ut ovanför vattnet som alltså är rakt nedanför en. Och så finns där några jollar som man kan hyra, en flytande flotte med motor och ratt, och så en sandstrand och brygga. Hela området har flera gamla hus, varav nåt eventuellt är ett museum.

Vi hade beställt grillbuffe idag. Mmmmm! Potatissallad såklart, tomatsallad, rödbetssallad, couscoussallad, ceasarsallad,  grillade grönsaker, coleslaw, hummus, tabbouleh, bröd såklart, foliepaket med lax och nåt, revben, fläsk och nöt, lammfärsbiffar, små grillade färskpotatisar, små majskolvsbitar. Jag har nog glömt en del, jo, en matpaj med västerbottenost och en dragonröra. Det blev tyvärr bara en tallrik kallt och en tallrik varmt men bara för att magen sa stopp.

Jag upptäckte också hur konstig min man är. Eller jag. När jag äter buffemat smakar jag en liten tugga på allt, rangordnar sedan, äter upp det minst goda först och sparar det godaste till sist. Jag känner min smak rätt bra så av de kalla rätterna såg grillade grönsaker och ceasarsallad godast ut, och det var de också, tätt följda av pajen. Vad det gäller det varma såg jag att fisken och majsen skulle vara godast. Köttbitarna var inte väldigt imponerande, men helt ok. Och det fanns ju så man dånade av glädje trots att köttet inte var oxfilé, som en tioårig gäst kallade det.

Mikael beställde en flaska vin (sans serif eller vad det heter) som var så god till maten men som vi egentligen inte begrep oss på. Jag fick en cola i förebyggande syfte, och drack upp halva när jag fått hostanfall (är det väldigt svårt att svälja rätt eller? Jag tycker jag hostar i maten var och varannan dag) och migränhuvudet gick i bitar.

Det var dessutom kallt idag. Men jag återfick snart fattningen och blev egentligen lättad, och kom på att jag visst kunde ha kjol, och pälsade på mig ett par nätstrumpbyxor och kofta över blusen. Strumporna är beige så de är rätt mesiga, men jag fick mig en komplimang. Tur att han gillade det, med högklackat å allt. Men han körde så nära det gick, vi behövde inte sitta och vänta på att beställa, och musiken var bra (Cullum och Buble och nåt övrigt feltramp) och tystlåten, restaurangen var bara halvfull och sorlet var knappt ens ett minimum. Och så hörde man vågskvalpet nedanför genom de halvöppna rutorna. Och inte en mygga!

Dessutom hade jag gjort i ordning håret noggrannare än på evigheter (tog hela 8 minuter) och så hade jag både mascara och foundation, rättare sagt en ny bb cream, och allt vad det nu heter, tre färgers ögonskugga bland annat. Om den vita highlightern nu räknas som ögonskugga. Sminkningen tog nog 7 minuter, men mest för att jag har blivit så ovan att jag fick tänka efter mellan varje steg. Efteråt köpte vi mjukglass och sen har jag legat i soffan och darrat resten av kvällen, men jag har ingen feber. Är så grymt lycklig att jag klarade det och att det gick så bra. Och att jag var klok och lät bli att duscha för det är så jobbigt att jag nog inte hade orkat nåt efter det då. Jag begriper inte vad det är med just duscha. Kanske att man använder armarna så mycket, och faktiskt rör hela kroppen åt det hållet där tvålhanden är. Jaja, jag är en läskig gammal tand som inte duschar ordentligt före dejten.

Men jag hade i alla fall nätstrumpor, högklackat och smink.

Och jag är nästan människa fortfarande.