Ullared!!!

Jag vet att Ullared är en ort och att affären heter GeKås, men jag tänker fortsätta kalla det för Ullared. So sue me.

Vi var där igår. Det var superlängesen, så jag blev helt till mig av iver.Precis vid ingången hittade vi Trivial Pursuit för 99:-, som både Ellen och vi köpte. Sen åkte vi ner i på bottenvåningen. De har ju flyttat om den del, så det var hästgrejer, campinggrejer, verktyg och sportsaker där nere. Inte lika roliga saker som förut när det var filmer, musik och sladdar där, typ. Jag ville så gärna plocka ner nånting i vagnen, men jag köpte inte ens en plastlåda med massa småfack (till skruvar osv) för 34,95 som jag skulle ha scrapgrejer i. Vet inte varför TP:n inte räknades, men jag brann av iver att lägga ner den första varan i vagnen.

Jag kommer inte riktigt ihåg vart vi gick sen, och jag skulle ändå inte redogöra fullt så specificerat (långrandigt) för trippen, men Ellen köpte 20 paket braständare och så var hennes vagn nästan full. När hon tog 40 (eller vad var det?) 10-pack näsdukar blev den definitivt full. Rob har hösnuva.

Jag köpte fem nagellack. Det ni! De kostade alla 9,95:- så det blev ändå billigare än ett enda här hemma. Och så köpte jag ett läppstift, Maybelline, för 72 spänn och en läppenna för 5:-. Och ett armband för 30 spänn. Slit och släng.

Sen kommer en av höjdpunkterna: Jag hittade fejk-Birkins för 149:-! Själv har jag ju köpt en snygg Liz Claiborne-väska på eBay och behövde verkligen inte en fejkbirkin, men Ellen köpte den! Tyvärr fick jag inte ta kort av henne med väskan på axeln. Det hade annars blivit det här blogginläggets hetaste bild. Den var såklart inte i skinn för det priset men såg välgjord ut och absolut inte plastig. Hade till och med såna där metallduttar undertill. Om jag hade behövt en svart väska hade jag köpt den utan att tveka. Dagens fynd.

Så småningom gick vi och åt på tredje våningen. Jag åt lasagne (som var OK men smakade misstänkt likt nån Findus fryslasagne) och en jordgubbscheesecake, som vägde upp för lasagnen många gånger om. Vi pratade om vad vi hade kvar på listorna att köpa och beslutade oss för vad som hade prioritet. Ellen hade sett bakpenslar på nåt ologiskt ställe, så dem trodde vi att vi fick strunta i. Vi bestämde oss också för att dela upp oss, för särskilt jag kände av en viss tidsbrist. Klockan 18.20 tog vi rulltrapporna ner igen och gav oss av. 1 h 40 till stängning. Vi glodde inte på några bebissaker eller klänningar för 2½-åringar (Bella och Mia kunde annars blivit välekiperade) och bara snabbt på spelen (jag köpte ett och Ellen ett par). Sen hade M fastnat på dataavdelningen men det var honom väl unt. Jag köpte strumpor för 169:- (men det var typ 5 var av färgerna svart, grå, blå och lila) eftersom mitt nuvarande lager börjar få tunna hälar. Det enda andra klädesplagget var en ljusbrunt linne för 39,95:-. Lite besviken, men jag fick så mycket annat. Bland annat några grejer till köket så det får lite färg. Ända sen jag plockade bort den julröda löparen har jag längtat efter nåt annat än beige och vitt dit, och nu hittade jag en snygg löpare i vårgrönt för 39,95:- och köpte några små pryttlar till, typ servetter.

Såg också en vansinnigt snygg lampa för bara 119:-. Snygg skärn och glasfot med typ bollar. Skulle stått i vardagsrumsfönstret. Men jag kunde inte släpa med mig en hel kartong hem på flyget. Men jag gick tillbaka till lampan och suktade lite, två gånger. Och taklamporna tittade jag inte ens på, för min egen skull. Jag har tydligen ärvt pappas vurm för lampor.

Vi handlade för flera tusen. Särskilt Ellen. Och nu minns jag Lisa Nilsson-skivan jag köpte för 99:-. Hennes bästa från 20 år som artist. Den längtar jag efter att lyssna på. Har nog inte köpt en CD till mig själv sen vi gifte oss! Känner mig nöjd att jag höll i pengarna men ändå fick så mycket roligt. Alldeles lagom avvägd självdisciplin och shoppingglädje.

Kassaarbetet -- plocka upp på bandet och packa ner ner i för få kassar -- var lite svettigt. Och vi skrattade också, när vi alla tre sammanstrålade och stolt berättade att vi hade hittat bakpenslar! Både Mikael och Ellen hade tagit 2-pack, men jag hade som väl var bara tagit en. 5 bakpenslar, jojo. Och både Ellen och jag hade hittat de där kom ihåg-blocken med magnet på baksidan som vi använder som handlingslista. Så jag tog några till mig och några till henne, och hon gjorde likadant. Vi smög dock försiktigt ner hälften i kundkorgen som stod och vällde över av varor som folk hade ändrat sig om precis vid kassan.

Det var en rolig och jobbig utflykt. Tyvärr såg vi varken Morgan eller Ola-Conny. Och i bilen på väg hem insåg jag att det där programmet Ullared har gjort tre män kända (jag räknade Boris också, förutom de två alfahannarna), men inga kvinnor! Om man inte räknar kvinnorna som är kunder och som har blivit kända, som de där två göteborgska damerna som skrattar hela tiden.

Vi köpte i alla fall klokt och har bara tre plastkassar halvfulla med saker. Inga problem på flyget. Särskilt inte om vi äter upp godiset före hemresan.

Aj lav Ullared.