På Fejan kan man hitta allt! Linda Norrbin länkade till det här inslaget där hennes sons flickvän visst är med. Jag vet inte ens vem av personerna som är hon, men gissa om jag är KÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR! Hela inslaget är på schweizertyska, och det var riktigt riktigt längesen jag hörde det. Ibland hinner man höra en mening eller så på TV, men oftast pratar de ju högtyska om det är nåt som ska sändas i svensk TV. Men det här är riktigt vardagsspråk, för de inhemska (iihäimische), och det kittlar mina öron så jag får ståpäls!
Men om sanningen ska fram förstod jag inte allt. Speciellt en tant som svarade på frågor ute på stan fattade jag knappt ett ord av. Jag blev aldrig så bra att jag kunde särskilja dialekter och höra var folk kom ifrån. Det var väl mest Baseltyskan jag förstod, eller om det lät nog likt.
Jag längtar till Schweiz nu. Mmmmm!
Och jag kommer aldrig att glömma min sista triumf. Jag skulle köpa biljett hem och var på tågstationen i Pratteln, där jag bodde. Min familj var där, så han i kassan hade hört mig prata utrikiska med dem. Men när jag sa vad jag ville, på schweizertyska, svarade han mig inte på högtyska (som man gör med utlänningar) utan på sin riktiga dialekt. Då var jag accepterad. Det är ett av mina stoltaste ögonblick i livet.
1 kommentar:
Klart du ska vara stolt. Sånt är ju jättekul. Jag har en lite liknande erfarenhet fast i Italien och inte på riktigt samma nivå, men ändå. =)
Skicka en kommentar