Vår hindersprövning var daterad i januari och räcker i fyra månader, så igår var det dags att beställa en ny. Ja, vi planerar alltså att gifta oss inom de närmaste fyra månaderna :) Jag fyllde även i lapp om ansökan av namnbyte i samband med vigseln, och det var också ett steg närmare målet. Och kände superpirrigt! Fattar inte det! Men det låter lite otroligt att jag efter 39 år som Klarin ska heta Olergård. Men folk som gifter sig brukar vänja sig och jag tror inte jag är sämre än nån annan. Men jag tror inte jag tänker börja öva mig på nån namnteckning än.
Igår måndag gick Memento på kanal 9 kl 9 (det var så jag kom ihåg det). Cineastbrosan har pratat gott om den, liksom Thomas med M, så vi tänkte verkligen se den som long distance date (d v s i vår egen -- varsin -- soffa). Jag hade sett andra halvan av filmen för nån vecka sen när den gick på nån annan kanal, men inte fattat, och insett att eftersom den går baklänges kommer jag aldrig att förstå slutet eftersom jag inte såg början. Nu har jag sett början en gång och mitten och slutet två. Och fattar ändå inte! Faktum är att jag känner mig som killen i filmen -- om det hände för för länge sen kommer jag inte ihåg det och kan alltså inte make sense of it. För inte fattade jag den filmen inte. Straight over my head. Minns inte ens vem det var som mördades i början, som ju egentligen var slutet. Läs på imdb om ni inte förstår min beskrivning :)
Kanske ska man inte se en koncentrationskrävande film när man har varit på stan i fyra timmar! Först tog det en timme till Stadsmissionen på Hornstull, eftersom motorvägsavfarten dit var blockerad och pappa fick hitta på en annan väg. Han var duktig och skulle lyckats första gången om vi inte hade blivit förvillade av en skylt som hade så mycket sommarlöv framför sig att vi inte kunde läsa vad som stod på den förrän efter att vi åkt under den. Och då kom vi tillbaka till centrum och fick börja om runt Tegelbacken, Sheraton, Gamla stan, mot Nacka osv osv osv.
Stadsmissionen var roligt. Har saknat en second hand-affär. Men Myrorna i Borås var nog mer i min stil. Där fanns det ofta gamla kläder med personlighet, medan detta var mer normala kläder fast inte så moderna. Och jag hade ju redan bestämt mig för att inte köpa någon endaste möbel eller spegel eller lampa (fast jag suktade över två lampfötter). Så jag gick därifrån tomhänt. Provade bara en kjol, som var ett par cm för liten i midjan. Men inte ens för en tia köper jag en för liten kjol. Känner mig duktig som inte köpte i onödan, för köpandets skull.
Eftersom jag kammande noll på bröllopsbolerofronten på Stadsmissionen åkte vi också till Axelssons i Haninge centrum. De har alla möjliga märken, som Esprit mm. Gick runt i hela affären och synade vartenda plagg kändes det som. Provade strax under 10 plagg och bara en bolero var nästan bra. Men inte nog bra. Är fortfarande lite inne på att sy en egen. Har sett ett bra Burdamönster på nätet (om man nu kan få tag på själva mönstret fortfarande) och tyget kan ju inte gå på så mycket. Jag tycker ju det är kul att sy, och syr jag av ett lakan först kan jag rita och ändra på det tills det blir som jag vill. Vi får se. Egentligen vill jag hitta en färdigköpt, så problemet är ur världen.
Sen handlade jag lite mat, bland annat en sån där meterlång nybakad baguette från Dafgård för 10:- på VI. H E A V E N. Kan man ha baguetter som bröllopsmiddag? Och så lyxade jag till det med en kycklingsallad från pizzakillarna. De frågade inte efter "min gubbe" idag.
Det var annars det positiva. Det negativa är att förra migränspraydosen jag tog i näsan var vidrig, så jag drar mig för att ta en till fast jag behöver det. Den hjälpte väl lite, men det var som att spruta in en vanlig spruta i näsa och svalg, och det smakade starkt och sterilt och medicin och gick inte över på en halvtimme. Migrän har jag nästan lärt mig att hantera, men inte rinnande stark medicin i halsen. Och mina piller är slut och jag vill inte hämta ut fler än, för jag har slut på högkostnadsskydd så det blir en kostnad på 900:- när jag hämtar ut en ask. Försöker skjuta på det tills jag behöver ta ut nån annan, vardagsmedicin, så jag får frikortet att hålla längre.
Jaja, litania. Jag är i alla fall hjärtligt trött på att ha migrän. Det är inte värsta sorten som gör att man måste ligga ner i mörkret, men nog för att ljud och ljus ska störa och man känner den där smärtan hela tiden. Jag kan röra mig ändå, men jag blir trött av att ha ont jämt. Särskilt på nätterna, när jag för sömnproblemens skull har vridit på klockan. Migränet vill inte vara vaken klockan 05, men sömnproblemen vill. Förut med Botox hade jag aldrig ont i huvudet för kroppsklockans skull, inte heller vanligt hormonmigrän eller lågtrycksmigrän. Dessutom var jag fri från nackvärk, käkvärk och illamående. Och det är en hel månad kvar tills jag ska till neurologen och få nästa dos Botox. Himla ställe å ha sommarstängt! Och lång väntetid! Borde ha bokat näst-nästa tid redan före sommaren så det inte blir ett glapp mellan varje behandling. Mina ögonbryn vill ha botox! (Jag gillar bättre hur jag ser ut nu, visserligen, för ögonbrynen sitter längre upp och jag har inte fått tillbaka mellan-ögon-rynkan än, men vad gör det.) Jag är som en knarkare som bara vill åt mina droger!!!!! Alvedon och Celebra räcker inte! Jag vill ha mitt Botox!
1 kommentar:
ååååh, Botox låter ju riktigt trevligt om man slipper allt du radat upp! det skulle jag också vilja... :)
Kram Kicki
(och som kommentar på ditt tvättinlägg - jag använder heller aldrig klädnypor, tror inte ens vi har några...)
Skicka en kommentar