Influencer, Moi?

Vi har lite stakar och stjärnor framme och det är underbart. Jag tror jag ska göra så till nästa jul att vi sätter ribban lite lägre så det blir mer julefrid än julestrid. Inte med nån annan men med överjaget, eller vad den personen kallas som sitter i huvudet och viskar att man måste göra saker så som andra gör dem. Det är samma person som tvingar folk att baka lussekatter, pepparkakor, pepparkakshus, baka vörtbröd, lägga in sill i lök och senap och nåde den som bara häller över den köpta skärgårdssillsburken i den hemmagjorda burken från Ikea med handskriven etikett Hemmagjord skärgårdssill. Linda in huset i lampor, pussas under misteln och försent hoppas att det inte var vinterkräksjuka han hade igår, klä granar i varje rum och köpa julblommor som dör för tusen kronor, köpa presenter man inte har råd med till barn som inte förmår ta in dem alla, och har tusen grejer hemma ändå. Och slå in alla presenterna så man får ryggskott i soffan natten före julafton och sen efter Kalle hamnar papperet i soporna på tio minuter blankt (nej, vi återvinner nog inte julpapperet, och då kommer man till helvetet). Så därför måste man också skänka pengar till UNICEF, UNHCR, Amnesty, Rädda barnen, Röda korset, Barncancerfonden, frivilligorganksationer som svarar i telefon för självmordsbenägna, misshandlade, ensamma, psykiskt sjuka, dementa som inte hittar hem. Tänk om mormor slänger soporna och inte kommer ihåg var hon bor. Man fryser ju ihjäl fort ute nu, så då måste man också ge kläder till det lokala hemlösahjälparstället Kryckan, och hygienpaket så de får bli rena på jul (jag kan inte tänka färdigt tanken om det verkligen är så att de inte har schampo förutom på jul), köpa Situation Stockholm, kalender av scouterna, jultidningar av nåt stackars grannbarn vars mamma följer med och tar emot betalningen på swish och i alla fall försöker få barnet att förstå att pengar kommer efter ansträngning, så då måste man ju köpa. Äta ett paket pepparkaksdeg för att man behöver sockerkicken för man ligger efter i schemat och man behöver också få hata sig själv för att man inte har en ängels ålamod och då säger man att det bara är jul en gång. Men man är ändå för fet och för trött för att kunna få på sig strumpbyxorna på julafton utan julestrid. Men jag har i alla fall lagat allt på julbordet själv, inklusive begravt laxen, briljerat, förlåt griljerat skinkan, förlåt, jag har såklart köpt en halv lycklig gris av en snäll bonde så vi har styckat den själva och kokat den och sen briljerar den. Men, nej, varför skriver jag fel hela tiden? Julen handlar väl inte om att briljera.

Just det. Den gör ju inte det.

Jag tog fram den uuuuuuunderbara snöboll-adventsljusstaken, redan i måndags före 1 advent faktiskt. Och jag tror jag ska börja kalla mig influencer, för Trendenserfrida skrev härom dagen att hon hade skaffat en snöboll, bara en visserligen, men hon måste ju ha härmat mig. Det är ju enda logiska förklaringen, eftersom jag skrev om den tidigare i vintras.

Förresten, när jag nu pratar om influencer, så gick jag på den lätte och köpte ett schampo för halva priset, vilket ändå var rätt mycket, från Löwengrip vad det nu heter. Jag tyckte inte det var bra, det kändes så milt att det inte gjorde ordentligt rent. Och så tänker jag dels att mycket av de pengarna hon tjänar är förmodligen för att folk känner till hennes namn och vill ha eller i alla fall är nyfikna på hennes produkter. Och köper kanske, men om produkten inte är bra köper man den ju ingen mer gång. Och hennes märken är ju rätt nya. Har sett reklam i tidningar, eller att de refererar hennes produkter, plus att jag tror jag har läst att bloggare har nämnt hennes skomärke Flattered. Jag gillar skorna men de är inte heller i min prisklass. Typ 700:- för ett par ballerinor, som man dessutom inte vet nåt om kvaliteten på. Hon kanske rentav skickar ut 100 par skor till Sveriges 100 mest lästa bloggare, och hoppas att de ska gilla dem och skriva att de haft på sig dem på nåt event. Undrar hur det funkar, finns det nån storlekslista, som att Überseriöst har strl 42? För om de skickar massa 38:or så blir väl bara en femtedel nöjda. Eller är det meningen att man ska ha en assistent som ska sköta såna samtal åt en? Det är ju Mikael som sköter det mesta av min telefoni. Jag tror han vet vad jag har för storlek. Han får i alla fall fortfarande mail till sin skräpadress från Bröllopsguiden, för att jag anmälde oss till nån tävling hos dem innan vi hade gift oss (att vinna bröllopet hade passat mig PERFEKT! Jag funderade faktiskt till och med på att söka sponsorer. Vi hade gärna kunnat ha servetter som det stod Arnes mek på, stilfullt med liten text. Och vem hade brytt sig om det stod Volvo på underkjolen? Men jag kunde inte komma på ett enda företag som hade velat sponsra vårt bröllop. Men inte ens maten hade vi nog fått rabatt på på villkor att vi sa var den kom ifrån, så det tänker jag sannerligen inte avslöja nu, gratis!

Jag funderar på allvar att bara köpa tre adventsljusstakar varje jul och sen ge dem till välgörenhet och slippa det här med att förvara grejer, plocka fram och bort. Hittade två kassar med julgranssaker, den ena kassen hade guldsaker, som vi mig veterligt aldrig ens har haft framme, nånsin, jag är ju en silvertjej, och sen en kasse med oanvända silverkulor och inte mindre än fyra oöppnade förpackningar glitter. Kassen med de riktiga julkulorna måste fortfarande vara i förrådet. Och jag tror att vi kan ha köpt billiga silverkulor på Ikea en annan jul för att jag inte kom ihåg att vi redan hade så mycket kulor man får plats med. Jag kanske ska skriva en lapp och sätta på insidan av köksskåpen där jag skriver allt vi har så jag inte börjar sukta på hösten och bara måste ha lite mer grejer.

Förresten hade Mikael inte sett att stjärnhimlastjärnan var sönder. Det är en annan anledning till att män är så bra. Det är lite halvblinda för vissa saker. Som detaljer. Så jag tänker att de inte riktigt ser hur feta vi är :-)

Förresten sminkade jag mig lite härom dagen, rätt mycket jämfört med vad jag brukar men bara hälften så mycket som jag gå bort-sminkade mig förr. Nu orkade jag inte mer. Och hade duschat och tvättat håret med hemtjänsten men gjorde bara raggartvätt dagen ifråga. Och lyfter man på håret så ser man att det redan har börjat bli fett, trots torrschampo. Men jag kände mig superfin! Allt vad som krävs är att sunka ner sig helt och sen skvätta på lite läppstift och stora örhängen, så tror man att man är fotomodell. Jag är influencer med inriktning på sunk!