På att konstnären är Carl Larsson. Såklart.
Skrolla, den som vågar!
Nej, konstnären heter Fanny Brate och föregick, måhända även inspirerade, Carl Larsson.
Jag blir i alla fall lite chockerad. Att det man trodde man kunde se i en bild, vem som gjort den, kan vara så fel. Vad mer i min omgivning är tvärtom mot vad jag tror?
Sen också att det finns en kvinna som är okänd men som verkar lika duktig som Carl Larsson, som är så känd man kan bli. Och vad det betyder för individen. Merit är ingen garanti för framgång. Dåliga författare kan bli miljonärer. Nämner inga namn, men ni vet vilka jag menar.
5 kommentarer:
Den första tavlan måste ju vara Carl L?! Inte den andra, fast den också är jättefin.
Hoppas fiskpuddingen var godare än LCHF-chokladtårtan!
modren, outtröttlig i försöken att prova nya recept
Man skulle kunna tro det, men nej, Fanny Brate målade den 1902 och den heter Namnsdag. Slå upp henne på Wikipedia så får du se. Man kan knappt tro det!
Fiskpuddingen var helt gudomlig! Å vilken middag. Chokladtårtan var det inget större fel på, om man inte är så pjåskig med mörk choklad som jag är. Men tusen tack! Jag känner mig som ett blåmärke, utanpå och inuti, efter igår, och trots 12 timmars sömn så har jag bara orkat klä på mig idag. Så fantastiskt då att ingen behöver tänka på mat. Underbar hjälp. Och vi äter fisk för sällan, så det var rätt rätt!
Ni borde äta fisk ofta för att det är så förbålt lättlagat. Och nyttigt.
Du kan vänja dig vid mörk choklad såhär: Smält chokladen tillsammans med grädde. (Lite mindre grädde än choklad.) Häll i liten papprad form. Jag brukar ösa på med hela hasselnötter också. Ställ kallt.
Chokladen blir mildare tillsammans med grädden.
Om jag har kunnat vänja mig vid mörk choklad så borde du också kunna det! Man kommer avgjort ner i konsumtion.
modren
Nu ska jag be att få komma ut ur litteraturgarderoben!
Efter operationen har jag börjat misstänka att en del av min hjärna satt i gallan, närmare bestämt den litteratursnobbiga delen, för sen dess har jag, med stor ansträngning men visst nöje, lyckats läsa en bok av Nora Roberts. Vem vet, jag kanske har börjat gilla Dan Brown också?
Blev väldigt sugen på fiskpudding, när jag återhämtat mig ett tag till ska jag laga till en jättepanna och frysa in portionsförpackningar. Fast min pappas fisksufflé är ännu godare, men den måste ju ätas på direkten.
Haha, snobbigheten sätt i gallan :-) Jag läste ju Dan Brown på den tiden när han var okänd i Sverige och bara gjort första boken om han Tom Banks som de gör film med. Då var han inte så dålig, för att han inte var så känd. Ju mer känd man är desto bättre måste man vara för att förtjäna det, resonerar jag något haltande.
Själv har jag redan i oktober börjat läsa en dansk bok där författaren heter Pasternak, så jag har nog lite av snobben kvar. Men om man har läst några sidor i en bok för 7 veckor sen så måste man börja om, så jag kan inte precis säga att jag _läser_ nån litteratur. Och inte kan jag yvas heller över att jag läst, eller ens känner igen namnet på, årets nobelpristagare. Mitt snobberi blir allt svårare att upprätthålla.
Men nu kom jag på att jag läste både Dan Brown och Camilla Läckberg på vår bröllopsresa. Jag kan väl aldrig mer säga nåt!!! Bara att jag hade sömnbristminneslucka på Arlanda! Jag svär!
Skicka en kommentar