Läkare...

Jag älskar läkare, behöver dem, känner några underbara! Men man tror ju att de ska vara smarta. Eller i alla fall välutbildade i skrået.

Den senaste tiden har jag varit med i två sköldkörtelgrupper på Facebook för att jag faktiskt ända sen jag började med Levaxin för minst 15 år sen inte tyckte att jag fick nån effekt. Men jag har aldrig fått gehör för det i vården. Vikten är ju ett ynkligt bevis, men jag har också i perioder tappat hår och får torr hud (också ynkligt så länge man inte tappar hela håret och det aldrig växer tillbaka) förutom att jag har låg normaltemp och är trött och allt annat. Många av symptomen på underfunktion i sköldkörteln finns också vid ME, så det är ibland svårt att säga vilket som är vad, men tempen är inte låg vid ME och det är ju ett mätbart symptom. Jag har varit med i grupperna för att lära mig mer för att i sin tur kunna argumentera för min sak med vårdcentralen. Mitt senaste prov togs i december och då är fT3 lägre än optimalt, dvs precis så som jag har trott från början, att hormonerna skvalpar omkring i blodet utan att göra nytta. Min ME-läkare säger både om sköldkörteln och blodbristen att jag som ME- sjuk inte borde ligga lågt i annat som påverkar trötthet, eftersom det räcker med ME-trötthet. Så jag håller ju på att försöka få behandling för både sköldkörteln och järnet. Att inte ligga en siffra ifrån referensintervallet utan optimalt.

Men den senaste veckan har jag läst två saker som gör mig fullkomligt mållös. Det första var en person som äter 125 mcg Levaxin vissa dagar och 250 andra. Tabletterna finns i olika doser från 25, 50, 75 osv och det är inte helt ovanligt att man äter olika mycket olika dagar, för att t ex 125 är lite för lite och 150 är lite för mycket. En del säger att man inte ska ge hypofysen dubbla budskap, men det vet jag inte om det är sant. Så jag trodde den här kvinnan hade skrivit fel och tog 125 resp 150. Men nej, hon tar 125 resp 250. Det är som att ta 1 eller 5 Alvedon, inte 1 eller 2. Det är fullkomligt vansinnigt. Hur kan man sitta med receptblocket i handen och veta så lite. Ledsamt.

Idag kom så dråpslaget för läkarkåren. En ung tjej satte in sina provsvar och berättade att hon fått diagnosen hypotyreos för ett år sedan och ätit Levaxin sen dess. Men nu har läkaren sagt att hennes prover är så bra att hon inte behöver Levaxin längre. För det första är ju Levaxin en livslång behandling. Man växer inte ifrån sina sköldkörtelproblem, lika lite som man växer ifrån diabetes 1. Kroppen börjar inte plötsligt tillverka nåt som den slutat med. Ssk-problem är dock inte precis som diabetes 1, för det är inte säkert att sköldkörteln är trasig, det kan vara signalfel. Vid diabetes 1 är det bukspottkörteln som inte längre tillverkar insulin. Men man tittar inte på en diabetessjuks långtidssocker och säger att siffrorna är så bra att du inte behöver insulinet längre. Siffrorna är ju bra för att du har använt insulin. På samma sätt kan man inte ge en med hypotyreos Levaxin och efter ett år säga att värdena är så bra att du inte behöver Levaxin längre. De är ju bra på grund av att du tar Levaxin. Att som läkare inte fatta den grundläggande biologin gör mig helt ställt. (Jag felsyftar till och med, så illa är det.)

Men det är inte slut där. Jag nämnde ju att kvinnan hade visat sina provsvar. TSH är signalhormonet som först reagerar om man inte har rätt mängd sköldkörtelhormoner. Referensintervallet är lite olika beroende på vilken mätmetod respektive labb använder, men i detta fallet var referens 0,5-4,3. Friska människor utan symptom kan ha hela vägen upp till 4,3. Men om man har symptom brukar man säga att värden över 2 ska provbehandlas. Och om man äter Levaxin ska värdet understiga 1, står det i de flesta landstings behandlingsmål. Så tjejen borde ha max 1 i TSH. Provsvaret sa 6,13! Dvs ganska mycket över referens, och förfärligt mycket över vad en läkemedelsbehandlad sköldkörtelrubbning ska ha. Det är en sak om läkaren inte kan de specifika värdena för si och så inom referensen, men att ha utom referens borde väl vara en signal till alla läskunniga människor?!?!?!

Jag är flabbergasted, dumbfounded, gobsmacked. Jag blir inte ofta mållös, det vet ni.