Citatet ovan är från Astrid Lindgren, som visst sa så med sina systrar när de pratade, för att ämnet skulle bli uttömt och de kunde gå vidare och prata om annat.
I år har två personer i bekantskapskretsen begått självmord, den ena okänd för mig men bror till en ingift släkting.
En god vän har förlorat bägge sina föräldrar.
En person jag inte känner gick bort 20-30 år i förtid och det är ju alltid numera något extra obehagligt över det.
Men å andra sidan så lever de allra flesta jag känner fortfarande. Jag känner rätt många som är svårt, svårt sjuka och inte har ett egentligt liv. Jag är också svårt sjuk, men inte på långa vägar så sjuk som man kan bli av ME.
Igår hade M begravning för sin mamma. Mikaels mamma fyllde å andra sidan 80 i år i år, inte samma M alltså.
Sen fick jag mig en tankeställare eftersom man har haft koll på min mage, mina magsmärtor och mitt blodvärde i över 10 år och nu är det så illa att jag ska skickas på gastroskopi. Jag har en släkting som haft cancer i tarmen och jag vet att folk med ME lättare får cancer för att immunförsvaret är ur spel, överfunktion eller underfunktion är de vanligaste felen, överförenklat. Jag har ont i magen flera gånger om dagen, oavsett om jag sover, vilar eller går uppe. Det jag gjort förr för att hålla smärtan under kontroll hjälper inte längre. Jag är inte hypokondriker men man ska ju inte heller förneka att det kan vara fel på nånting. Det känns ju i alla fall i magen som att nåt är fel.
En del människor har den tanken på riktigt, undrar om det här är min sista jul. Det är en allvarlig tanke. I år är jag så trött att jag knappt orkar bry mig. Slog in presenter till Neo och Belle tillsammans med Mikael ikväll och jag var för svag för att krulla snöret. Presenterna såg ut som om de var inslagna av ett barn. Tur att de bara sliter av papperet så fort som möjligt. Jag orkar inte gå imorgon, jag klarar inte både Kalle, middag, presentöppning, så jag kommer på juldagen istället när det är mindre aktiviteter som pågår. Jag känner mig inte alls ledsen över att vara ensam hemma och hoppas inte nån ringer på dörren för jag har inte tvättat håret på flera dagar, och tror att jag avbokade duschen i torsdags dessutom för att jag hade haft så ont i magen att jag inte orkade gå ur sängen. Så jag känner mig inte julfin än och ska bara pösa hemma i sängen och soffan och få vara så trött som jag är utan att förstöra nåns julafton. Men sen hoppas jag verkligen att vi orkar åka och träffa min familj också om några dagar.
Min armbandsklocka tog slut idag kl 21.30. Jag blev alldeles förskräckt över att klockan inte var mer, jag trodde hon var minst 11, och Mikael dubbelkollade och hon var 23.10. Skönt att kroppen visste vad klockan var och att jag snart fick gå och lägga mig.
Kylen är knöfull, vi ska bjuda några på middag på juldagen.
Många känner sig extra ensamma nu på jul och kanske är det fler som ringer suicidhjälplinje osv nu. Mina tankar går till dem som nyss förlorat en anhörig. Det måste vara tufft. Och hoppas att så många som möjligt har nån att vara med så att ensamheten inte blir överväldigande. Jag är som sagt inte ledsen över att vara hemma ensam imorgon, jag är för trött för att orka klä på mig och åka hemifrån. Ska vila hela dagen så jag orkar på måndag.
Döden döden döden, och nytt liv i Jesusbarnet, fast han inte föddes på jul. Vi kan ändå fira hans födelse och tänka tacksamt på det han gjort. Ibland tänker jag att jag har en sång eller dikt i mig som handlar om den där julnatten. Min favoritkompositör John Rutter har gjort:-P några av mina favoritjulsånger/-psalmer, och härom dagen blev jag påmind om att han har ME. Ur mycket lidande kommer stor konst. Honom skulle jag vilja brevväxla med!
Här är texten till hans Nativity Carol
Born in a stable so bare
Born so long ago
Born 'neath light of star
He who loved us so
Far away, silent he lay
Born today, your homage pay
For Christ is born for aye
Born on Christmas Day
Cradled by mother so fair
Tender her lullaby
Over her son so dear
Angel hosts fill the sky
Far away, silent he lay
Born today, your homage pay
For Christ is born for aye
Born on Christmas Day
Wise men from distant far land
Sheperds from starry hills
Worship this babe so rare
Hearts with his warmth he fills
Far away, silent he lay
Born today, your homage pay
For Christ is born for aye
Born on Christmas Day
Love in that stable was born
Into our hearts to flow
Innocent dreaming babe
Make me thy love to know
Far away, silent he lay
Born today, your homage pay
For Christ is born for aye
Born on Christmas Day
Jag gillar särskilt hur omkvädet stegras med alla rimmen på -ay, och hur jag hör de underbara gossopranerna jubla Christ is born for aye, och sen går de ner, vördadsfullt både i röststyrka plus att sista radens musik är stilla och eftertänksam. Musiken betyder så oerhört mycket. Måste lyssna lite nu.
God jul, god sabbat, god allting!
1 kommentar:
Kram och tack!
Skicka en kommentar