Såg på Babel ikväll. Underbart, men det är inget sommarprogram, och nu fryser jag så om fötterna. Inget direkt samband alltså, men så funkar det i min hjärna.
Självaste herr Knausgård sa att han tvingar sig att skriva en sida om ett random ord varje dag, t ex tandborste. När man måste fylla sidan börjar man ju tänka kreativt efter att de vanliga flosklerna är sagda. Sen var det en australiensare vars fru dött och som jag inte minns namnet på som sagt att hans fru hade tvingat honom att skriva sex rader varje dag och det fick igång skrivandet och nu är boken klar.
Jag tänker också på begreppet tacksamhetsdagbok, som jag lärde mig av Oprah. Efter ett tag börjar man medvetet notera saker som händer och som man ska skriva upp på kvällen, och sen letar man omedvetet efter händelser som kommer i ens väg, är det tänkt. Det är en bra idé.
Och så minns jag min litteraturkurs på kandidatnivå. För var och en av böckerna i kursen skulle vi skriva en sida som skulle innehålla ett citat ur boken, ett citat från kritik, samt en fråga som man skulle kunna använda som bas för en uppsats. Det var väldigt intressant att tvingas se på varje verk som om jag skulle skriva c-uppsats om den. När man måste gå in på djupet av nåt så tänker man annorlunda på det.
Jag skulle gärna ta Knausgårds metod och skriva om ett ord varje dag. Men det kommer jag inte att göra. Jag siktar lite lägre den här litteraturhösten och ska försöka klä på mig oftare. Så jobbar jag.
2 kommentarer:
Jag skulle gärna skriva en sida om vad som helst varje dag, men jag spar mina krafter och kommenterar här istället. Men jag känner mig inte så lik Knausgård på andra sätt heller.
I natt sov jag med klänningen på så slapp jag både klä av- och på mig. Så jobbar jag.
Dagens skratt! Sova med klänningen på har jag inte tänkt på. Genialiskt.
Skicka en kommentar