Jag har känt en törst på sistone. Trots att mitt liv är så pass begränsat, känner jag att jag vill fylla mitt mått med något vettigt, inte bara slappa framför TV:n (eller kanske i mitt fall slappa framför Google reader). Mitt mått är väldigt litet på grund av de många timmarna per dygn som inte kan fyllas med något annat än vila, men storleken spelar ingen roll. Man behöver alltid olika saker i livet, utlopp för kreativitet, människor att älska, låta sig älskas, skratt är några som är extra viktiga för mig. Att hjälpa andra är också viktigt, men ack så svårt. Jag tycker att flyttstädning är en lagom tjänst, men där går jag ju ofta bet (ja, min naturliga inställning är ofta inte lagom stora bitar utan hela kakan...). Så jag får leta efter små saker som jag kan göra. Och det finns inget så underbart som när någon tackar för en sån där småsak och den faktiskt var större för dem än för mig.
På kyrkans världsvida konferens som var i helgen (eller fortfarande är, i en dryg timme till -- ja, jag gör två saker på en gång) var det en kvinna som i sitt tal använde orden "observe -- serve" och jag tyckte det var en sån smart livsinställning. Jag ska observera människorna i mitt liv och se hur jag kan göra något för dem. Lyssna räknas också. Jag hoppas att jag kan göra det snart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar