Igår stod det om en 23-årig man som förgäves ringt 112 och bett om ambulans eftersom han inte kunde andas. Han svimmade under samtalet, SOS Alarm ringde upp honom igen, han svimmade igen, och sen när en läkare skulle ringa honom svarade han inte, så då lade man ner ärendet. Under tiden hade killen dött.
Förfärligt att nån dör för att man inte blir trodd på SOS Alarm.
Eller var det så? Tydligen är mindre än en miljon av de 3-4 miljonerna samtal till SOS per år akuta. Förstod inte om resten var skämtsamtal eller att man kom fram till att det inte var så farligt och därför inte kallade samtalet nödsamtal, utan att personen kunde gå till VCT dagen efter eller så.
Men hur som helst så verkar det supersvårt att vara sköterska och sålla bland samtalen. Särskilt om det är folk som ringer in och skämtar. Det är verkligen fruktansvärt och borde vara fängelsestraff på. En månad eller två räcker, men straffas allvarligt ska man om man leker med människors liv på skämt.
Så nu när hon har fått sparken, eller blivit varslad om uppsägning, blir jag lite öm å hennes vägnar. I efterhand är det lätt att vara klok. Men vad gör man om det låter som om nån skämtar? Tyckte det var väl hårt för henne.
Men till sist läste jag att hon inte har följt rutinerna. Vid fall som kräver ambulans ska man följa en manual men det hade kvinnan inte gjort. I så fall är det rätt att sparka henne. Då sätter hon sig över reglerna så folk hamnar i fara.
Men ni märker vad många olika åsikter man kan ha om henne, beroende på vad som har kommit fram.
Det var som arge snickaren igår. Tjejen därhade ljugit om flera saker, och fört lät det som om det var synd om henne, men sen var hon bara en lögnare.
Med andra ord, vi har oftast för lite kunskap för att ha rätt till en åsikt (och trots att jag skämtar om det, så är det en allvarlig sak). Och även om vi nån gång har rätt till vår åsikt, måste den inte alltid framföras. Ärlighet är en dygd men också en förklädd elakhet.
Ni vet, "Ser jag tjock ut i det här" osv.
2 kommentarer:
Jag kände honom...
Men usch! Livet och döden, bägge är så nära oss.
Skicka en kommentar