Sporrad av Monnahs inlägg om skolan, samt denna artikel som as we speak får mig att se dubbelt av irritation, kommer här några enkla punkter. Lämpliga politiker kan gärna läsa och ta till sig, men jag vet inte hur många såna läsare jag har från gruppen beslutsfattare. Synd :)
1) Lärarutbildningen behöver förändras. Som Katrin sa: "Så hade man haft högt tempo i engelskan i ett år och hade sen en termin pedagogik. Kändes inte helt relevant att som blivande gymnasielärare sitta i ring på golvet, ta av sig strumporna och leka lekar med småbarnslärarna. Och efter ett halvårs slappande ska man tillbaka till engelskainstitutionen och skriva C-uppsats."
Förändringar kan inbegripa:
* Pedagogiken måste moderniseras. Sätt inte småskollärare ihop med gymnasielärare. Sluta med flummet. Om man slutar flumma får yrket högre status. Högre status ger högre lön, vilket gör att inte bara bottenskrapet (samt de med passion för sitt ämne, vilket eleverna lätt kan ta död på) söker till lärarlinjen. Att bli lärare borde inte ett alternativ för dem som inte vet vad de ska bli. Man blir väl inte kirurg för att man inte kan bestämma sig för vad man vill bli?
* Didaktiken är helt i skymundan. Studenterna ska visst få den på praktiken. Men om man har en värdelös handledare? Nej, att lära ut sitt ämne är lika viktigt att behärska som att kunna sitt ämne.
* Antagningsprov som visar lämplighet, alternativt praktik på första terminen och sen utspark om man inte passar. Lärarkandidat var nästan ett skällsord på högstadiet. Alla i min familj har mardrömshistorier om pinsamt dåliga kandidater.
2) Attityden till barnen/ungdomarna måste förändras. Visst, de ska bli kreativa och självgående, ifrågasättande. Men allt måste inte vara roligt och fritt. Att lära sig saker är ingen lek. Man måste plugga det tråkiga. An, auf, wieder, um... Det är inte lustfyllt med grammatik eller fysikformler, men de ger en friheten att tänka större sedan. Detta fattar inte ungdomarna än, så nån måste ta kommandot. De vuxna.
Lärare ska få ta mobiler, kepsar och hörlurar från elever som inte följer reglerna. Det är så självklart att jag inte fattar hur nån kan tycka tvärtom.
3) Skolan måste ställa krav. Krav på ämneskunskaper från lärarnas sida, krav på lämplighet från lärarnas sida, krav på eleverna att de ska satsa på sina studier. Det ska löna sig att gå på universitet eller lärlingsutbildning. Studier ska ge resultat. Däremot måste alla ämnen vara lika viktiga. I livet är nämligen alla yrken lika behövda. Sopåkare inte minst, men det är det ingen som tänker på förrän de strejkar och livet luktar varma gamla sopor. Det där med status bland vissa ämnen är visst en kulturgrej. Fransmännen och en del övriga latinska länder har fler nobelpristagare i litteratur än de germanska språken, till exempel. Icke en slump!
4) Alla barn måste få undervisning på sin nivå. Nån ståuppare på TV härom dagen skämtade om det där andra rummet man fick gå till. Där två var vindögda, en hade ovanligt stort huvud osv, och ingen kunde läsa än.
Man måste också tillvarata de mer bokligt begåvade. Mamma var så stolt över sin lille son en gång, när de skulle på kvartssamtal, men han hade varit en liten ligist. Understimulerad ligist. De duktiga ska inte behöva bli extralärare på sin egen bekostnad. Om de inte blir stimulerade blir de bråkiga och stör allas inlärningsmiljö. Dessutom får man inte döda viljan att lära sig. Vi behöver de extra smarta! Vi får inte göra om dem till mediokra. Det är de extra bokliga som ska hitta på botemedel mot cancer och sånt.
1 kommentar:
Amen!
Skicka en kommentar