Helena Ö påminde mig om min underliga uppväxt eftersom hon frågade om hon hade fattat "incurvata" rätt. (Jag kallar min etikett för navelskåderi för det.) Jag inser att alla inte är uppväxta med att få vissa uppmaningar på latin. Jag har ju en något ovanlig mamma, som alltså fostrar ungar på utrikiska, när det finns nåt lämpligt uttryck som säger mer än det svenska. Nu är det ju visserligen svenskan som kallas ärans och hjältarnas språk, men latin är ändå aningens mer nobelt.
Så, incurvata är hälften av uttrycket "Incurvata in se", navelskåderi. Jag brukar skippa "in se", men det hör egentligen till. Incurvata är den feminina formen, och om man söker på den maskulina formen, "Incurvatus in se", hittar man många träffar, bl a denna på Wikipedia. Mer direkt översätts uttrycket i stil med "vänd in i sig själv". Uttrycket härrör från Martin Luther och att synda istället för att leva för Gud (=vända sig utåt), men i vår familj betyder det bokstavligen att vara lite sjukligt intresserad av sig själv. I min barndom/ungdom varnade mamma mig ofta för detta. Jag har ju en benägenhet och/eller talang för navelskåderi, vilket mamma försökte kväsa i sin linda. Skillnaden är att nu när jag är vuxen gör jag som jag vill och frossar i det :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar